Gustav Hedenvind-Eriksson

"Att se tillbaka på sin historia är som att ro: färdriktningen är framåt, men blicken riktar man bakåt, och synfältet vidgas hela tiden"

Arbetarförfattare. Född i byn Gubbhögen, Alanäs socken, numera i Strömsunds kommun i norra Jämtland, död 17 april 1967 i Abrahamsberg, Stockholm. Har knogat som rallare, skogsarbetare, inom jordbruket och till sjöss. Skrev ibland realism med mystiska och symboliska inslag.

Hade svårt att leva på sitt skrivande. Några av de andra arbetarförfattarna var med och drev en insamling till hans femtioårsdag - hos de organiserade arbetarna samlades det in tillräckligt med pengar för att Hedenvind ska kunna köpa sig en liten gård.

Var åtminstone i yngre år anarkist och skrev i den ungsocialistiska tidningen Brand.

Saxat från nätet

Gustav Hedenvind-Eriksson - självlärd proletärförfattare... en föregångare i svensk arbetarlitteratur - från rodamalmo.blogspot.se

Hedenvind föddes 1880 och dog 1967. Rallare, skogsarbetare, flottare, sjöman, gruvarbetare och lantbrukare är några av de många yrken han prövade på. Hans arbetsplatser sträckte sig vida omkring i Europa och Amerika.

Hedenvind-Eriksson föddes i Alanäs socken i norra Jämtland där hans far var hemmansägare. Hans far gillade inte sonens kulturella intressen, slog sönder fiolerna och låste in böckerna. Gustav lämnade hemmet vid femton års ålder efter slagsmål med fadern.

I vuxen ålder skrev han ett 30-tal böcker samtidigt som han försörjde sig som grovarbetare. Han skrev på nätterna, efter tio timmars hårt arbete medan kamraterna snarkade runt omkring i baracken. Arbetarnas sammmanhållning på jobbet och deras internationella medkänsla är teman som går igen i hans böcker.

Hans debutbok Ur en fallen skog (1910) handlar om de genomgripande samhällsförändringarna i hans jämtländska hemtrakter under de stora och ofta hänsynslösa skogsexploateringarna i Norrland under andra halvan av 1800-talet.

Hans två följande böcker, romanen Branden (1911) och novellsamlingen Från öde gårdar (1913) hör inte till Hedenvinds mest betydande, men här får man möta människor från ett av hans egna viktigaste yrken: rallarens. Vid Eli vågor (1914) skildrar ett kraftverksbygge och är byggd på hans egna upplevelser.

Efter dessa följer en period med böcker som återspeglar författarens upplevelser av och grubbel över världskriget; Tiden - och en natt (1918), Orions bälte (1924) och En dröm i seklets natt (1919). Järnets gåta (1921) hör också till hans symbolistiska period. Under den följande mer realistiska perioden skrev Hedenvind sin berömda rallar-trilogi; De förskingrades arv (1926), Det bevingade hjulet (1928) och På friköpt jord (1930).

Bland hans övriga böcker kan nämnas den självbiografiska Med rallarkärra mot dikten (1943) och tre volymer med sagor från hans hembygd; Jämtländska sagor (1941), Sagofolket som kom bort (1946) och Jorms saga (1949). Flera av Hedenvinds böcker har återutgivits i serien En bok för alla, bland annat Snöskottning i paradiset från 1952.

Böcker

• Ur en fallen skog, 1910
• Branden, 1911
• Från öde gårdar, 1913
• Vid Eli vågor, 1914
• Tiden och en natt, 1918
• En dröm i seklets natt, 1919
• Tidens offerväsen, 1920
• Järnets gåta, 1921
• Orions bälte, 1924
• De förskingrades arv, 1926
• Det bevingade hjulet, 1928
• På friköpt jord, 1930
• Rälsläggarens berättelser, 1935
• En bondes dagbok, 1937
• Jämtländska sagor, 1941
• Det stora rusthållet, 1943
• Med rallarkärra mot dikten, 1944 (självbiografi)
• Skörden mognar, 1944
• Sagofolket som kom bort, 1946
• Jorms saga, 1949
• Silverskogen sydväst om månen, 1950
• Guld och mjöl, 1951
• Gästabudet, 1951
• Snöskottning i paradiset, 1952
• Boccaccios kock, 1954
• Med dikten mot befrielse, 1955
• Befrielse, 1958
• Gismus jägares saga, 1959
• Gudaträtan och proletärdiktaren, 1960
• På minnets älv, 1961

Externa länkar

• Svenska wikipedia har en ganska gedigen artikel om honom.

• Hedenvind-sällskapets hemsida