Diskussion:Postfordism

Det behövs mer konkretisering, och framför allt tips på vidare läsning. Själv kommer jag bara på Virnos Grammar of the multitude, och det känns lite tomt med bara ett lästips...--Zerkalo 2 juli 2007 kl. 13.04 (CEST)

Här är iaf två till: Reflections on Postfordism (Från A critical ontology of the present: Foucault and the task of our times) och The Postfordist Lexicon. Introduction to the catalogue.--iammany 2 juli 2007 kl. 17.05 (CEST)

Jag tycker hela artikeln är felaktig. Inte att den strider med uttrycket då. Artikeln följer o redogör säkert för den allmänt vedertagna bruket av uttrycket. Det jag vänder mig mot är begreppet som sådant.

För det första så framställs det precis som Toyotism (innan den styrdes upp något) som ett faktum. "Så här är det överallt". Begreppet kan kanske ha ett värde som en beskrivning av vissa tendenser inom vissa delar av den kapitalistiska produktionsapparaten. Men jag motsätter mig det som den generalabstraktion som den framställs här.

Skall man låta begreppet framträda i sin form så som det använts här i artikeln så tycker jag det måste göras först efter att det placerats i sitt historiska sammanhang. Av vem/vilka myntades det, hur har det använts och i vilka sammanhang.

Sen så ser jag inte hur det begreppet beskriver skulle kunna vara tillämpbart på min tillvaro. Inget av mina jobb, tid i skola eller i arbetslöshet o livet omkring faller inom begreppets ramar. Vist kunskap (planering) har skiljts från arbetet och förts in i maskineri, teknologi, organisation osv i allt större utsträckning, men det är inget nytt. Det är ju en grundbult i kapitalets utveckling. Begreppet o dess slutsatser strider dessutom mot andra människors erfarenhter (i form av böcker eller personliga relationer) jag tillgodogjort mig.

De enda sammanhang begreppet skulle kunna tillämpas delvis är ju på vissa former av hantverksliknande arbeten ofta förknippade med ledningen och utveckling av produktionen. Är inte de som utvecklat detta begrepp ofta just en del av denna del av arbetsstyrkan i kapitalet? Akademiker/ingenjörer/produktutvecklare mm? Säger inte begreppet som sådant mer om deras arbete och självbild förknippad med detta?

En bra bok som täcker utvecklingen fram till 70-80-tal är ju Harry Bravermans Arbetet och Monopolkapital.

Ni får ursäkta mig om jag rusar in o gormar om en artikel som bara är halvfärdig o kanske bara skiss men jag blev lite oroad helt enkelt.

--Kurtake 2 juli 2007 kl. 20.11 (CEST)

Visst, begreppet är problematiskt och knappast heller en fullständig beskrivning av kapitalismen av idag. Men det är likväl en tendens, en viss aspekt av den verklighet som definieras av "globaliseringen" och "informationssamhället." Dessutom är det ett välanvänt begrepp som figurerar i diverse sammanhang - det var därför jag kände behovet av en egen artikel. Att det kanske används även av akademiker, ingenjörer, etc, ser jag faktiskt inget problem med. Det gör väl knappast begreppet meningslöst (Virnos analyser t ex känns knappast irrelevanta)? Om så är fallet kan ju en hel mängd begrepp kritiseras på samma grunder.

Men jag håller absolut med om att det bör sättas i ett historiskt sammanhang och gärna problematiseras. Fritt fram för den som känner sig manad.--Zerkalo 2 juli 2007 kl. 20.33 (CEST)

Kurtake: Du har rätt i att artikeln måste utvecklas och att det historiska sammanhanget måste belysas. Men, ärligt talat blir jag lite oroad över din kritik. Exakt vad är det som är felaktigt, egentligen? Postfordism är mer komplext är bara toyotism. Det är sant att produktionen på större skala är organiserad enligt många olika modeller, både gamla och nya. Detta diskvalificerar emellertid inte postfordismen som förklaringsmodell. Du blandar ihop korten här. Toyotism är en organisationsmodell medans postfordism betecknar produktionsordningen/samhällsordningen på ett högre plan. (Det är såklart inte ditt fel, det betyder bara att artikeln måste utvecklas. Men din kritik är felaktig.)

Ta sedan det här med kunskap och information. Självklart har det alltid varit en del av kapitalets utveckling. Men om man ska reducera alla historiska tendenser till minsta nämnare kastar man ut all förståelse för samtida tendenser. Kunskap och information har alltid varit närvarande, men verkar på ett säreget sätt med funktioner för produktionen (och samhällsordningen) idag som man inte kan säga att det gjort tidigare. Ingen kan väl idag påstå att datoriseringen t ex inte har inneburit något kvalitativt nytt?--iammany 3 juli 2007 kl. 17.52 (CEST)

Det jag vänder mig mot är att denna förklaringsmodell påstår att det skett ett brott med ett gammalt enhetligt produktionssystem kallat fordism. Fordism är ju i sig minst lika jäkla problematiskt. Jag hyllar inte fordismen som förklaringsmodell. Den har exakt samma problem som postfordismen. Man kan väl säga att postfordismens problem kommer ur det tidigare begreppet. Beroende på hur fordism används förstås. Finns ju vettiga användningar av begreppet. dvs att det är ganska löst defienrat och inte upphöjt till någon förenklande/försvårande generalabstraktion. (Vad det gäller toytoismen fattar jag inte vad du snackar om. Hänvisade bara till att toyotism artikeln förut led av att göra anspråk på att sammanfatta kapitalets totala utveckling under en period... o att denna artikel led av samma sjukdom)

Jag känner att båda begreppen lider av den främst på universitetet odlade sjukan att reducera komplicerade sammanhang till något enkelt och att försöka skapa allomfattande begrepp. Istället för att se sig om i verkligheten och se de olika motstridiga tendenser som finns och försöka klargöra dem så mystifieras/reduceras dem. Vist, de hära filosoferna är grymma på att bygga komplexa system av abstraktioner men sådana system är inte det samma som en bra kritisk analays av samtiden.

Jag har inte sagt att man skall reducera allt till en minsta gemensamma nämnare. Det är ju snarare att det precis det jag vänder mig mot. Postfordism är i mina ögon ett filosofiskt/nyvänster begrepp som bara förenklar och mystifierar saker o ting. Iaf när det framställs som "det idag dominerande sätt på vilket kapitalistiskt arbete och produktion är organiserat". Till skillnad ifrån både toytism, taylorism och fordism så ser jag inte det historiska sammanhang detta begrepp kan ha uppstått ur. Dessa tre är ju snarare konkretiseringar av olika relativt (jävligt allmänna i vissa fall) allmänna tendenser dragna till sin spets. (ismerna är bör man väl skilja ifrån ismerna om vi säger så. Går ju att titta på hur just den specifika taylorismen som begrepp vid olika utbildnings och utecklings institutioner har utvecklats och å andra sidan se hur de tendenser som konkretiserades av taylors verksamhet utvecklats och kanske åsså för hur ismerna i institutionerna har tillämpats på produktion osv).

Vad är det kvalitativa nya med datoriseringen? Vilken datorisering menar du? Föresten vad menar du med kvalitativt nytt? Är det detta nya som föranleder att benämna oss som en multitud i ett kontrollsamhälle? --Kurtake 3 juli 2007 kl. 19.16 (CEST)

Kurtake: Hur tycker du att en teori utan abstraktioner ska se ut? Din kritik av "de hära filosoferna" känns rätt trist om jag ska vara ärlig - om alla abstraktioner innebär förenklingar och mystifikation, kan vi ju skippa teoribiten helt, eller? Den nödvändiga kritiken av intellektualism och akademiska sjukor förtjänar bättre än generaliseringar av det slag du visar prov på ovan.

Jag är som sagt all for begreppshistoria, men artikeln är än så länge ett utkast, en början (som de flesta artiklarna i referensverket hitills) och det viktigaste på den nivån är väl just att få med en högst allmän skiss av hur begreppet vanligtvis används? Även om vi strävar efter en så komplett förståelse som möjligt av alla komplexa aspekter av den kapitalistiska verkligheten, måste vi väl ändå börja någonstans. Självklart är inte postfordism någon universalförklaring - det hör ihop med en hel del andra företeelser, vilket också framgår av artikeln.

Redigera gärna och lägg till den historiska kontext du tycker är önskvärd, och gärna din högst berättigade kritik av begreppet också för den delen... Jag börjar med att göra om den olyckliga inledande meningen (som fö är en modifierad stöld från engelska wikipedia) och lite annat.--Zerkalo 3 juli 2007 kl. 20.56 (CEST)

Att dra slutsatser av en mängd olika intryck och ställa upp lite utvecklingslinjer har jag ingenting imot. Om det är detta som är teori och abstraktioner så har jag inga problem övh med det. Tror det är del av att vara människa. Så nån vulär fientlighet mot tänkande har du inte framför dig... Du har nog missförstått mig lite. O jag har varit otydlig. Sorry.

Jag ser inte att intellektualism och akademism har vissa sjukor, de är sjukdomarna. Det här har att göra med min tid på och min konktakt med den kapitalistiska kunskapsinstitutionen (universitet). Jag inser självklart att varje slutsats är är en liten förenkling/strukuturering /rationalisering av verkligheten. Det vill jag inte motsätta mig. Men den specifika produktion av abstraktioner och teoribygge som "filosofer"* vid univeristetet sysslar med är till största del skit. De har förvånandsvärt ofta huvet upp i sina egna rövar (läs diskurser) där de inte sysslar med annat än att bekräfta sig själva och sina kollegor. De rör sig väldigt ofta på ideeplanet och analyserar begrepp och ideer. De har ofta inte varit i närheten av det de beskriver heller. De som faktiskt producerar något användbart gör det för de mesta för just kapitalet. Deras begrepp är mystifierande och bärare av samhällets härskarideologi. Sen finns det ju såklart en liten liten liten promille vettigt folk som verkar inom kunskapsfabrikens fyra väggar och inte enbart producerar skit, typ foucault (frågan är om dessa ändå inte producerar vårat slaveri trots att vi kan använda oss av grejorna. Fatta hur mycket av den spetsigaste sociologin som använder sig av den gammla franska homofilen).

Jag tycker artikeln är berättigad bara av det faktum att du/ni är intresserade av det och att detta begrepp är något som används i det hära samhället. Men jag tycker att det som skall inleda en sådan artikel är vilket förhållande detta begrepp har till oss, dess plats i det hära samhället och även mot slutet dess självbild och användning i de olika sammanhangen. Jag vet inte så mkt om det här begreppet mer än att det strider mot min verklighet och verkar användas på ett suspekt sätt. Suspekt på så sätt att det framställer radikala akademikers teoribygge som vår sanning. När jag läser kontrollsamhälle och multitud som logiska konsekvenser/stödpunkter av postfordism anar jag anar jag autonoma i mossen. dvs negri o de andra utomparlamentariska sosse grabbarn.

Det är nog ni som vet mest om begreppet. Kan inte lova att jag kommer proritera ett grävande runt det för tillfället. Men när jag läserom nån aufheben artikel eller storming heaven av Wright så ska jag hålla ögonen öppna. Sen får ni gärna beskriva innebörde av det andra stycket lite närmare för mig. Jag fattar inte.

*Både inom och utom kapitalets offciella kunskapsfabriker. --Kurtake 10 juli 2007 kl. 22.54 (CEST)