Arbetsförnedringen

Arbetsförnedringen är en populär benämning på arbetsförmedlingen. De flesta som hamnat i en period av längre arbetslöshet och fått känna på att arbetsförmedlingens främsta uppgift inte är att förmedla jobb utan piska och hetsa folk. Dels för att de arbetslösa ska sköta allt sökande på egen hand, dels för att tvinga dem ta de värsta skitjobben som ingen egentligen vill ha (callcenters o bemmaning tex) men framförallt för att arbetsköparna skall kunna välja och vraka i ett hav av desperata själar. På sätt så kan lönerna hållas på lägsta nivå. Bråkar någon eller är för oproduktiv så är det bara att peka på massan av desperata arbetsökande för att lugna ner stämningarna eller pressa upp tempot ytterligare.

Under det tidiga 2005 så dyker arbetsfornedringen.tk (senare arbetsfornedringen.se) upp på nätet. Sidan är i princip en exakt kopia av arbetsförmedlingens sida men är fylld av ett bra mycket intressantare innehåll. Arbetsförmedlingens egentliga syften och funktioner pekas ut. Den arbetslöses pissiga situation och hur motståndet tar sig uttryck målas i klara färger. Mången vän av ordning tappar hakan i indignation över uppmaningar till att ljuga för handläggare eller att undvika de värsta skitjobben. Det uppmanas även till arbetslöshetsorganisering för att kunna sätta hårt mot hårt. Bakom projektet stod inledningsvis den göteborgsbaserade gruppen Stubin. Arbetsförmedlingen försöker stänga ner sidan genom att skicka hotfulla mail och går ut i media med att de hotar åtala sidan för varumärkesintrång.

I samma veva hålls det i Göteborg ett arbetsförnedringenseminarie (8 april 2005) där föredraget "Osäkra anställningar och arbetslöshet" följs av diskussioner som i längden leder till att ett gäng individer börjar träffas mer regelbundet. Ur detta bildas så småningom Arbetslösas Kamporganisation (AKO). Förutom besök med flygbladsutdelning på arbetsförmedlingar valde man inom AKO att reagera mot bildandet av ett arbetscenter i Göteborgsförorten Biskopsgården. I arbetscentret som gick under namnet Äpplet skulle 500 socialbidragstagande arbetslösa tvingas utföra i princip heltidsjobb för att erhålla sitt bidrag. Tidigare erfarenheter från bland annat AUC i Malmö och liknande arbetscenter i Skärholmen i Stockholm gjorde att man snabbt ville reagera för att bromsa utvecklingen. Genom hot om att de tvångsplacerade arbetslösa skull sabba och förstöra samt lyckat mediagenomslag lyckades man redan från öppningsdagen reducera de 500 platserna till knappa 50-talet. AKO fortsatte senare under sommaren med att ordna Arbetslöshetskaféer återigen i Biskopsgården. AKO som nätverk somnade in efter sommaren 2005.

Ett par veckor efter holabaloet i Biskopsgården (30 maj) så genomför dessutom SUF ockupationer av arbetsförmedlingar över hela landet. Med paroller som "Välkommen till Arbetsförnedringen" och "Klasskampen tar inte semester" välkomnades arbetssökande in på förmedlingen. Aktionen var en del i SUF´s sommarjobbskampanj.

Hemsidan levde dock kvar och växte vidare. En närgången och respektlös bevakning av arbetsförmedlingen och arbetslösheten och allt som har med dessa att göra. Allt med stor dos humor. Besöksstatistiken var vid det här laget uppe ett hundratal besökare om dagen. Genom sidan så knyts direkta kontakter med folk från övriga landet. Framförallt nytt folk från Malmö och Östergötland dras in i projektet.

I övrigt rörde sig projektet i utkanten av men associerades ibland kraftigt, men felaktigt, till Osynliga Partiet och SAC, inspirerade och inspirerades av Motstånd Motalas spektakulär aktioner under sommaren 2006, drev en pest-eller-kolera/lapp-i-låda kampanj runt valet, samlade en del berättelser, rörde upp känslor och rätade ryggar under ett antal år. Senare slumrar hemsidan och projektet under några år för att få ett kortare Malmö-baserat revival under 2009-10.