8 mars
8 mars är den internationella kvinnodagen. Kirrades från början av en kvinna vid namn Clara Zetkin 1910.
Krönika av revolutionära fronten
Nu när 8 mars närmar sig märker jag hur det på olika håll pratas om feminism och kvinnokamp. Jag kan läsa om det på tidningarnas ledarsidor och på riksdagspartiernas hemsidor.
Men när jag läser på alla dessa hemsidor märker jag även, till min stora förvåning, att de flesta människor tyvärr inte har en aning om att initiativet till den internationella kvinnodagen, 8 mars, togs av en tidig socialistisk kvinnorörelse, som ett led i kampen för att förbättra arbetarkvinnornas villkor – som ett led i kampen för socialismen. Ett initiativ som med andra ord inte har ett dugg gemensamt med en feminism som skyggar för att ta ställning i frågor som rör klass.
Clara Zetkin
Beslutet om att organisera en internationell kvinnodag togs på initiativ av den tysklandsfödde kommunisten Clara Zetkin vid en internationell socialistisk kvinnokonferens i Folkets hus (den byggnad i Köpenhamn som senare blivit känd som Ungdomshuset). Datumet var 1910. Under denna konferens beslutade man att det, i de länder där den socialistiska rörelsens fanns, årligen skulle hållas en manifestation för att aktualisera kravet på kvinnlig rösträtt – som ett led i kampen för socialismen!
Zetkin var övertygad om att bara socialismen kunde leda till fullständig social och politisk jämlikhet. Redan vid den kongress som ägde rum år 1889, och som i sig förenade den tidens socialistiska arbetarrörelse i Andra Internationalen, förklarade Zetkin i ett tal att det inte räckte med att erövra politiska rättigheter som t.ex. likhet inför lagen och allmän rösträtt för att möjliggöra social frigörelse. Hon sade:
”Kvinnans liksom hela mänsklighetens emancipation kommer uteslutande att bero på arbetets frigörelse från kapitalet. Endast i det socialistiska samhället kommer kvinnorna liksom arbetarna i full besittning av sina rättigheter.”
Med detta som ledstjärna var Zetkin under hela sitt liv en hård och tongivande kritiker av den borgerliga s.k. ”kvinnorörelsen”, som förkastade perspektivet på socialism och istället förespråkade politiska och sociala reformer av det bestående kapitalistiska samhället. Aldrig gick de borgerliga ”feministerna” så långt som att vilja avskaffa den kapitalistiska exploateringen av arbetarklassens kvinnor och män och det klassamhälle vars institutioner är själva förutsättningen för exploateringen.
Inspirationen till att föreslå 8 mars som den internationella kvinnodagen kom från USA. Där hade socialistiska kvinnor redan arrangerat demonstrationer för kvinnors rättigheter under flera år. År 1911 genomfördes demonstrationer för kvinnors rättigheter i en rad länder fram till första världskriget år 1914. Året före krigsutbrottet bestämdes att manifestationen som dittills hållits på olika dagar skulle hållas den 8 mars.
De aktioner som inspirerat Zetkin till att föreslå en internationell kvinnodag förde även andra krav upp på agendan, krav som riktade sig mot låga löner och usla arbetsvillkor.
Den mest berömda kvinnodagsmanifestationen ägde rum under brinnande världskrig. Den 8 mars 1917 gick Petrograds arbetarkvinnor ut på gatorna med krav på ”bröd och fred”. Man inledde även den revolt som inom loppet av bara några dagar skulle störta det urgamla ryska kejsardömet.
Detta var början på den politiska process som senare, samma år, skulle kulminera i Oktoberrevolutionen.
Historien berättar tydligt för oss hur arbetarrörelsens kvinnor en gång skapade sin egen dag, en dag där kampen för socialism låg i fokus. Då, precis som nu handlar internationella kvinnodagen om socialistisk kamp.
Klass mot klass, mina systrar! Klass mot klass, mina bröder! Klass mot klass, mina kamrater!
Källa
- Krönika: 8 mars – Socialismens dag! av Revolutionära fronten
