Norrskensflamman

Norrskensflamman, i folkmun bara Flamman, var en kommunistisk tidning grundad i Malmberget 1906. Vid partisplittringen 1917 blev tidningen organ för Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti, som senare blev Sveriges Kommunistiska Parti (SKP). Norrskensflamman var fram till 1919 den enda arbetartidningen i Norrbotten. Det året startades den Norrländska Socialdemokraten, men det var först under mitten av 1930-talet som den fick större upplaga än Norrskensflamman.

Under krigsåren belas tidningen, med stöd av beredskapslagar, för transportförbud. Men förbudet mot att transportera Flamman var inte tillräckligt för att stoppa tidningen. Det fanns gott om kommunister i Norrbotten som mer än gärna såg till att tidningen skulle hitta fram till sina läsare. Ofta var det barn till kommunister som fick hjälpa med att smuggla tidningen. Tidningen smugglades till och med in i koncentrationslägret i Storsien.

1940 utsattes tidningen för ett attentat av militärer, snuten, och en borgerlig journalist och fyra personer omkom. Se Attentatet mot Norrskensflamman

Flamman var i början en utpräglad lokaltidning, som drev "Norrlandsfrågor" om att socialisera järnmalmen, förädla skogen och bygga ut vattenkraften. Men man var också en av de tidningar på vänsterkanten som skrev mest om internationella frågor. Stödet för Sovjetunionen var stort. I Norrskensflamman var antisovjetism lika med antikommunism. På 1960- och 1970-talet drev Flamman en Moskvalojal linje i strid med förnyarna kring C.-H. Hermansson i VPK-ledningen.

Så när APK bildades tillkännagav Flamman sitt stöd för APK, och blev organ för det nya partiet. 1987 flyttade tidningen från Luleå till Stockholm. 1990 bröt tidningen med APK och tog den politiska beteckningen oberoende socialistisk och kortade ner namnet officiellt till Flamman. Tidningen har idag inget med Norrbotten att göra.

Norrskensflamman gav länge ut en finskspråkig edition, Revontulet, som tidvis gick ut i över 5000 exemplar.