Fridegård, Jan: Äran och hjältarna
Äran och hjältarna av Jan Fridegård är en delvis självbiografis roman som bygger på författarens, och hans kamraters, erfarenheter i det militära under mitten av 1910-talet.
Huvudpersonen, Stolt, flyr stiltjen och utsiktslösheten i statarsverige och tar värvning som dragon i Stockholm. Lockad av national- och militärromantik ser han ära, gemenskap och fina uniformer framför sig. Han möter penalism, småsinthet, uppåtsträvare och död, människor som plågar människor. Som frivilligt (endast lockad av hungerns bojor och oviljan att sälja sig som statare eller dräng) möter han endast förakt från de värnpliktiga (oftast organiserad arbetarungdom) och spö och förnedring av de äldre stamanställda. Hans egen grupp är svag, de flesta vågar verken stå upp för sig själva eller varandra, de tar istället skit i ensamhet. Alla tvingas i enskildhet lyssna till och acceptera den militär dumheten, drill i ordertagande och mördande går hand i hand med de äldre dragonernas penalism. Som grädde på moset skrävlas det bland soldaterna över sexuella erövringar, könssjukdomar och våldtäkter. Ett litet helvete på jorden. Av 19 frivilliga är bara 14 kvar (någon i fängelse och flera döda) när de tre frivillig-åren går mot sitt slut.
Men boken är inte bara tyst accepterande. Där finns ljuspunkter. Som de värnpliktigas vägran att ta skit och order, deras uppkäftighet (ett självförtroende delvis sprungen ur deras organisering som arbetare) mot befälen. Som när särskilt despotiska befäl utsätts för mordförsök under stor-övningar ("någon" byter lösplugg mot skarp ammuniton och siktar på befälet). Som när Stolt och två kamrater vägrar spela med när de äldre dragonerna pissar på dem och hur penalismen får ett tvärt slut när en av dem drar kniv mot mobbarna. Som när soldaterna 1917 kallas ut på Stockholms gator med överenskommelsen att "inte rida mot folket". Eller bara det frö till mänskligheten som ligger i huvudpersonens ifrågasättande av den rådande ordningen.
Under bokens slut har det finska klasskriget startat. Den vita propagandan flöder, arbetartidniningarna är förbjudna, frivilliga värvas och de värnpliktiga spöar frivilliga arbetarmördare. Huvudpersonen ser en väg ut ur kärlekskval och regementshelvetet och går ett tragiskt slut till mötes.
