Skillnad mellan versioner av "Industrial Workers of the World"
DN (Diskussion | bidrag) (Ny sida: ''Industrial Workers of the World''. Amerikansk fackföreningsfederation och social rörelse. Bildades 1905 av ett antal industriella fackföreningar med målet att skapa "one big union...) |
DN (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 4: | Rad 4: | ||
Från starten utgjorde [[WFM|Western Federation of Miners]] en stor del av organisationen. IWW organiserar runt 60 000 arbetare. Under de första åren minskar medlemsantalet. Man organiserar främst skogs-, gruv- och textilarbetare. Den rörliga arbetskraften utgör en viktig del. Rörelsen in och ut ur organisationen är stor. IWW utvecklas mot att vara lika mycket en mentalitet som en fackförening. [[Little red songbook|Sånger]] runt lägereldar och en mängd tidningar ([[Industrial Worker]] som den största). | Från starten utgjorde [[WFM|Western Federation of Miners]] en stor del av organisationen. IWW organiserar runt 60 000 arbetare. Under de första åren minskar medlemsantalet. Man organiserar främst skogs-, gruv- och textilarbetare. Den rörliga arbetskraften utgör en viktig del. Rörelsen in och ut ur organisationen är stor. IWW utvecklas mot att vara lika mycket en mentalitet som en fackförening. [[Little red songbook|Sånger]] runt lägereldar och en mängd tidningar ([[Industrial Worker]] som den största). | ||
| + | |||
| + | IWW hamnade under 10-talet i flera uppmärksammade yttrandefrihetsstrider. Det lokala borgerskapet ville av naturliga anledninar inte ha [[wobblies]] agiterandes och organiserandes i sina städer. Detta ledde till fängslanden, bortföranden och övergrepp. IWW kunde, delvis beroende på att många var just migrerande arbetskraft, vid flera svara med att fylla staden med stojande medlemmar som myndigheterna var tvungen att slösa resurser på att gripa. På detta sätt vann man rätten att tala på flera platser. | ||
| + | |||
| + | Under 1910-talet, fram till 1917-19, växer IWW stadigt och organiserar större grupper jordburksarbetare, skogsarbetare, gruvarbetare och hamnarbetare. Strejkerna i [[1912 - Lawrence|Lawrence 1912]] och [[1913 - Paterson|Paterson]] är förmodligen de mest kända. 1915 genomfördes ett antal spektakulär jordbruksarbetarstrejker och 1916 var IWW inblandade i stora gruvarbetar strejker. 1917 paralyserades stora delar av [[1917 - Skogsarbetarstrejker | skogsindustrin av massiva IWW strejker]]. | ||
| + | |||
| + | Strejken i [[1912 - Paterson|Paterson]] kan tjäna som ett gott exempel på hur IWW fungerade under den här tiden. Strejk utbröt i textilstaden Paterson. IWW:s lokalavdelning hade först 900 medlemmar men ökar snabbt till över 10 000 under strejkens gång. Organisatörer och agitatörer reste in från andra platser. Till namnet var det en IWW strejk men fackföreningen dominerade den inte, majoriteten av medlemmarna i strejkkommittén var inte medlemmar i IWW. Ett år efter strejken var endast 1500 var i lokalavdelningen. | ||
Versionen från 6 juni 2007 kl. 19.00
Industrial Workers of the World. Amerikansk fackföreningsfederation och social rörelse. Bildades 1905 av ett antal industriella fackföreningar med målet att skapa "one big union". Detta för att effektivare kunna kämpa tillsammans för bättre villkor idag men också för att bygga morgondagens samhälle i skalet av det nuvarande. Man satte upp mål om lönearbetets och kapitalismens avskaffande. Medlemsavgifterna var låga och indrädeskraven minimala och man strävade aktivt efter att organisera immigranter, svarta och kvinnor. IWW lyckades ofta organisera arbetare som var oönskade eller "oorganiserbara" enligt AFL.
Medlemsinflytande och intern demokrati var viktigt. Fackföreningen skulle vara arbetarnas egen och inte kontrolleras av pampar. Till en början var man partipolitiskt obunden men utvecklades i en anti-parlamentarisk riktning. Arbetarnas situation skulle förbättras av arbetarna själva - strejker, maskning, sabotage och boykotter. IWW hade ofta en våldsam retorik men tvingades av omständigheterna ofta praktisera icke-våldsmetoder.
Från starten utgjorde Western Federation of Miners en stor del av organisationen. IWW organiserar runt 60 000 arbetare. Under de första åren minskar medlemsantalet. Man organiserar främst skogs-, gruv- och textilarbetare. Den rörliga arbetskraften utgör en viktig del. Rörelsen in och ut ur organisationen är stor. IWW utvecklas mot att vara lika mycket en mentalitet som en fackförening. Sånger runt lägereldar och en mängd tidningar (Industrial Worker som den största).
IWW hamnade under 10-talet i flera uppmärksammade yttrandefrihetsstrider. Det lokala borgerskapet ville av naturliga anledninar inte ha wobblies agiterandes och organiserandes i sina städer. Detta ledde till fängslanden, bortföranden och övergrepp. IWW kunde, delvis beroende på att många var just migrerande arbetskraft, vid flera svara med att fylla staden med stojande medlemmar som myndigheterna var tvungen att slösa resurser på att gripa. På detta sätt vann man rätten att tala på flera platser.
Under 1910-talet, fram till 1917-19, växer IWW stadigt och organiserar större grupper jordburksarbetare, skogsarbetare, gruvarbetare och hamnarbetare. Strejkerna i Lawrence 1912 och Paterson är förmodligen de mest kända. 1915 genomfördes ett antal spektakulär jordbruksarbetarstrejker och 1916 var IWW inblandade i stora gruvarbetar strejker. 1917 paralyserades stora delar av skogsindustrin av massiva IWW strejker.
Strejken i Paterson kan tjäna som ett gott exempel på hur IWW fungerade under den här tiden. Strejk utbröt i textilstaden Paterson. IWW:s lokalavdelning hade först 900 medlemmar men ökar snabbt till över 10 000 under strejkens gång. Organisatörer och agitatörer reste in från andra platser. Till namnet var det en IWW strejk men fackföreningen dominerade den inte, majoriteten av medlemmarna i strejkkommittén var inte medlemmar i IWW. Ett år efter strejken var endast 1500 var i lokalavdelningen.
