Skillnad mellan versioner av "Karteller"
Från Polkagriswiki
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
Kurtake (Diskussion | bidrag) m |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | Som föregångsformer till de egentliga kartellerna kan logiskt uppställas såväl de allmänna intresse- eller branschföreningarnas verksamhet som s.k. ''tysta överenskommelser''. Det brukar ibland förnekas att branschföreningarna, där medlemskapet i princip skall vara öppet för alla företag inom en viss verksamhet, skulle ha några konkurrensbegränsande verkningar. Alla branschförbund är emellertid inte öppna, utan vissa av dem tillämpar tvärtom mycket restriktiva principer för intagningen av nya medlemmar. Även på andra sätt kan de emmelertid ha konkurrensbegränsande verkningar, såsom även medges i skriften "Konkurrens eller samverkan": | + | Som föregångsformer till de egentliga kartellerna kan logiskt uppställas såväl de allmänna intresse- eller branschföreningarnas verksamhet som s.k. ''tysta överenskommelser''. Det brukar ibland förnekas att branschföreningarna, där medlemskapet i princip skall vara öppet för alla företag inom en viss verksamhet, skulle ha några konkurrensbegränsande verkningar. Alla branschförbund är emellertid inte öppna, utan vissa av dem tillämpar tvärtom mycket restriktiva principer för intagningen av nya medlemmar. Även på andra sätt kan de emmelertid ha konkurrensbegränsande verkningar, såsom även medges i skriften "Konkurrens eller samverkan"<ref>''Konkurrens eller samverkan? Ett diskussionsinlägg om kartell- och monopolproblemen'', SNS Stockholm, 1951.<ref>: |
: "Indirekt kan de dock medföra sådana verkningar genom att utjämna motsättningarna mellan olika företag. I branchföreningarnas hägn vidtas även ofta olika kurrensbegränsande handlingar, och branschföreningarnas sekretariat fungerar ofta som verkställande och kontrollerande instanser för vissa konkurrensbegränsande avtal. Det förekommer också, att 'intresseföreningar, som inte upptar nya medlemmar, eller som har mycket hårda antagningsregler, själva ingår avta1 med en leverantörspart om organisationstvång som villkor för förmåns rabattering från dennes sida.' | : "Indirekt kan de dock medföra sådana verkningar genom att utjämna motsättningarna mellan olika företag. I branchföreningarnas hägn vidtas även ofta olika kurrensbegränsande handlingar, och branschföreningarnas sekretariat fungerar ofta som verkställande och kontrollerande instanser för vissa konkurrensbegränsande avtal. Det förekommer också, att 'intresseföreningar, som inte upptar nya medlemmar, eller som har mycket hårda antagningsregler, själva ingår avta1 med en leverantörspart om organisationstvång som villkor för förmåns rabattering från dennes sida.' | ||
| Rad 23: | Rad 23: | ||
Utdrag ur [[Hermansson, C.H.: Monopol och storfinans - de 15 familjerna|Monopol och storfinans - de 15 familjerna]] av [[C.H. Hermansson]] | Utdrag ur [[Hermansson, C.H.: Monopol och storfinans - de 15 familjerna|Monopol och storfinans - de 15 familjerna]] av [[C.H. Hermansson]] | ||
| + | |||
| + | <reference> | ||
Versionen från 16 juni 2007 kl. 23.57
Som föregångsformer till de egentliga kartellerna kan logiskt uppställas såväl de allmänna intresse- eller branschföreningarnas verksamhet som s.k. tysta överenskommelser. Det brukar ibland förnekas att branschföreningarna, där medlemskapet i princip skall vara öppet för alla företag inom en viss verksamhet, skulle ha några konkurrensbegränsande verkningar. Alla branschförbund är emellertid inte öppna, utan vissa av dem tillämpar tvärtom mycket restriktiva principer för intagningen av nya medlemmar. Även på andra sätt kan de emmelertid ha konkurrensbegränsande verkningar, såsom även medges i skriften "Konkurrens eller samverkan"Referensfel: Avslutande </ref> saknas för <ref>-tagg
