Karteller - Versionshistorik

Kurtake den 21 januari 2009 kl. 09.47

2009-01-21T09:47:17Z

Kurtake den 8 januari 2009 kl. 18.49

2009-01-08T18:49:29Z

Kurtake den 17 juni 2007 kl. 12.38

2007-06-17T12:38:30Z

Kurtake den 16 juni 2007 kl. 22.32

2007-06-16T22:32:19Z

Kurtake den 16 juni 2007 kl. 22.28

2007-06-16T22:28:35Z

Kurtake den 16 juni 2007 kl. 22.25

2007-06-16T22:25:09Z

Kurtake den 16 juni 2007 kl. 22.23

2007-06-16T22:23:45Z

Kurtake den 16 juni 2007 kl. 22.16

2007-06-16T22:16:12Z

Kurtake den 16 juni 2007 kl. 22.15

2007-06-16T22:15:42Z

Kurtake den 16 juni 2007 kl. 22.12

2007-06-16T22:12:59Z

@@ Rad 26: / Rad 26: @@
 ==Noter==
 <references/>
-[[Kategori:Kapital]]
+[[Kategori:Kapitalet]]

← Äldre version		Versionen från 8 januari 2009 kl. 18.49
Rad 26:		Rad 26:
	==Noter==		==Noter==
	<references/>		<references/>
		+	[[Kategori:Kapital]]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 Är jämte [[Trusterna|trusterna]] den ursprungliga formen för [[Monopolistiska sammanslutningar|monopolistiska sammanslutningar]].
-Som föregångsformer till de egentliga kartellerna kan logiskt uppställas såväl de allmänna intresse- eller branschföreningarnas verksamhet som s.k. ''tysta överenskommelser''. Det brukar ibland förnekas att branschföreningarna, där medlemskapet i princip skall vara öppet för alla företag inom en viss verksamhet, skulle ha några konkurrensbegränsande verkningar. Alla branschförbund är emellertid inte öppna, utan vissa av dem tillämpar tvärtom mycket restriktiva principer för intagningen av nya medlemmar. Även på andra sätt kan de emmelertid ha konkurrensbegränsande verkningar, såsom även medges i skriften "Konkurrens eller samverkan"<ref>Brems, Hans m. fl.: ''Konkurrens eller samverkan? Ett diskussionsinlägg  om kartell- och monopolproblemen'', SNS Stockholm, 1951.</ref>:
+Som föregångsformer till de egentliga kartellerna kan logiskt uppställas såväl de allmänna intresse- eller [[branschföreningarnas]] verksamhet som s.k. ''tysta överenskommelser''. Det brukar ibland förnekas att branschföreningarna, där medlemskapet i princip skall vara öppet för alla företag inom en viss verksamhet, skulle ha några konkurrensbegränsande verkningar. Alla branschförbund är emellertid inte öppna, utan vissa av dem tillämpar tvärtom mycket restriktiva principer för intagningen av nya medlemmar. Även på andra sätt kan de emmelertid ha konkurrensbegränsande verkningar, såsom även medges i skriften "Konkurrens eller samverkan"<ref>Brems, Hans m. fl.: ''Konkurrens eller samverkan? Ett diskussionsinlägg  om kartell- och monopolproblemen'', SNS Stockholm, 1951.</ref>:
 : "Indirekt kan de dock medföra sådana verkningar genom att utjämna motsättningarna mellan olika företag. I branchföreningarnas hägn vidtas även ofta olika kurrensbegränsande handlingar, och branschföreningarnas sekretariat fungerar ofta som verkställande och kontrollerande instanser för vissa konkurrensbegränsande avtal. Det förekommer också, att 'intresseföreningar, som inte upptar nya medlemmar, eller som har mycket hårda antagningsregler, själva ingår avta1 med en leverantörspart om organisationstvång som villkor för förmåns rabattering från dennes sida.'

← Äldre version		Versionen från 16 juni 2007 kl. 22.32
Rad 1:		Rad 1:
		+	Är jämte [[Trusterna\|trusterna]] den ursprungliga formen för [[Monopolistiska sammanslutningar\|monopolistiska sammanslutningar]].
		+
	Som föregångsformer till de egentliga kartellerna kan logiskt uppställas såväl de allmänna intresse- eller branschföreningarnas verksamhet som s.k. ''tysta överenskommelser''. Det brukar ibland förnekas att branschföreningarna, där medlemskapet i princip skall vara öppet för alla företag inom en viss verksamhet, skulle ha några konkurrensbegränsande verkningar. Alla branschförbund är emellertid inte öppna, utan vissa av dem tillämpar tvärtom mycket restriktiva principer för intagningen av nya medlemmar. Även på andra sätt kan de emmelertid ha konkurrensbegränsande verkningar, såsom även medges i skriften "Konkurrens eller samverkan"<ref>Brems, Hans m. fl.: ''Konkurrens eller samverkan? Ett diskussionsinlägg om kartell- och monopolproblemen'', SNS Stockholm, 1951.</ref>:		Som föregångsformer till de egentliga kartellerna kan logiskt uppställas såväl de allmänna intresse- eller branschföreningarnas verksamhet som s.k. ''tysta överenskommelser''. Det brukar ibland förnekas att branschföreningarna, där medlemskapet i princip skall vara öppet för alla företag inom en viss verksamhet, skulle ha några konkurrensbegränsande verkningar. Alla branschförbund är emellertid inte öppna, utan vissa av dem tillämpar tvärtom mycket restriktiva principer för intagningen av nya medlemmar. Även på andra sätt kan de emmelertid ha konkurrensbegränsande verkningar, såsom även medges i skriften "Konkurrens eller samverkan"<ref>Brems, Hans m. fl.: ''Konkurrens eller samverkan? Ett diskussionsinlägg om kartell- och monopolproblemen'', SNS Stockholm, 1951.</ref>:

@@ Rad 7: / Rad 7: @@
 '''Kartellerna''' är [[monopolistiska]], konkurrensbegränsande sammanslutningar av företag, vilka överenskommit om en gemensam politik i vissa avseenden. Syftet är att uppnå kontroll över [[marknaden]] och därmed bättre positioner och ett gynnsammare [[vinstläge]] för kartellmedlemmarna. Den ingångna överenskommelsen brukar kodifieras i ett formligt avtal, där också vanligen stadgas påföljd vid brott mot detsamma.
-'''Kartellerna''' kan indelas efter olika grunder. Man kan sålunda skilja mellan ''horisontella'' och ''vertikala'' kartellavtal. De ''horisontella'' avtalen träffas mellan företagare inom samma produktions- eller distributionsled, exempelvis mellan fabrikanter inom ett visst produktionsled, mellan grossister eller mellan detaljhandlare. De ''vertikala'' avtalen som ofta kombineras med ''horisontella'', träffas mellan parter inom olika led av produktions- och distributionskedjan, exempelvis mellan fabrikanter och grossister eller mellan grossister och detaljhandlare.
+Kartellernakan indelas efter olika grunder. Man kan sålunda skilja mellan ''horisontella'' och ''vertikala'' kartellavtal. De ''horisontella'' avtalen träffas mellan företagare inom samma produktions- eller distributionsled, exempelvis mellan fabrikanter inom ett visst produktionsled, mellan grossister eller mellan detaljhandlare. De ''vertikala'' avtalen som ofta kombineras med ''horisontella'', träffas mellan parter inom olika led av produktions- och distributionskedjan, exempelvis mellan fabrikanter och grossister eller mellan grossister och detaljhandlare.
 Den traditionella indelningen av kartellerna utgår emellertid från arten av den överenskommelse, som ingåtts mellan kartellföretagen. ''Konditionskartellerna'' bygger på en överenskommelse om att tillämpa gemensamma försäljningsvillkor, exempelvis ett visst rabattsystem för olika kunder. ''Priskartellerna'' innebär att deltagarna överenskommit om att tillämpa ett på visst sätt fastställt, gemensamt pris. Detta gäller för viss tid och ändras genom beslut av kartellens fungerande styrelse eller ombudsman. ''Produktionskartellerna'' har byggt ut samverkan mellan företagen ytterligare, så att det för vart och ett fastställts hur mycket det får producera av den vara eller den varugrupp, som kartellavtalet gäller. Vanligen fastställs en viss kvot för varje företag av en för året överenskommen produktionsvolym. Kvoten kan emellertid också gälla såsom andel av den försäljning, som kartellen gemensamt kan uppnå. ''Områdeskartellerna'' fastställer de områden landsdel, landskap etc. - inom vilket de deltagande företagen har rätt att utbjuda sina varor. Den mest långtgående kartellformen är ''försäljningskartellerna'' (tidigare även kallade syndikat), då en gemensam försäljningsorganisation upprattas, som har ensamrätt på all försäljning från, medlemmarna och mellan dem efter vissa regler fördelar lnkommande order.

← Äldre version		Versionen från 16 juni 2007 kl. 22.25
Rad 17:		Rad 17:
	De olika avtals formerna kombineras i praktiken ofta i de existerande kartellerna. Prisavtal, som kan sägas ligga på botten av de flesta kartellöverenskommelser, förekommer särskilt ofta tillsammans med andra bestämmelser.		De olika avtals formerna kombineras i praktiken ofta i de existerande kartellerna. Prisavtal, som kan sägas ligga på botten av de flesta kartellöverenskommelser, förekommer särskilt ofta tillsammans med andra bestämmelser.

−	Inom de olika typerna av karteller är de olika företagen fortfarande i vissa avseenden ekonomiskt självstandliga enheter. De gamla ägandeförhållandena kan vara bestående. [[Trusterna]] innebär däremot en verklig sammanslagning av företag.	+	Inom de olika typerna av karteller är de olika företagen fortfarande i vissa avseenden ekonomiskt självstandliga enheter. De gamla ägandeförhållandena kan vara bestående. [[Truster\|Trusterna]] innebär däremot en verklig sammanslagning av företag.

@@ Rad 20: / Rad 20: @@
-Utdrag ur [[Hermansson, C.H.: Monopol och storfinans - de 15 familjerna|Monopol och storfinans - de 15 familjerna]] av [[C.H. Hermansson]]
+Utdrag ur [[Hermansson, C.H.: Monopol och storfinans - de 15 familjerna|Monopol och storfinans - de 15 familjerna]] av [[C.H. Hermansson]], s.30-34.
 ==Noter==
 <references/>

← Äldre version		Versionen från 16 juni 2007 kl. 22.16
Rad 17:		Rad 17:
	De olika avtals formerna kombineras i praktiken ofta i de existerande kartellerna. Prisavtal, som kan sägas ligga på botten av de flesta kartellöverenskommelser, förekommer särskilt ofta tillsammans med andra bestämmelser.		De olika avtals formerna kombineras i praktiken ofta i de existerande kartellerna. Prisavtal, som kan sägas ligga på botten av de flesta kartellöverenskommelser, förekommer särskilt ofta tillsammans med andra bestämmelser.

−	Inom de olika typerna av karteller är de olika företagen fortfarande i vissa avseenden ekonomiskt självstandliga enheter. De gamla ägandeförhållandena kan vara bestående. [[Trusterna innebär däremot en verklig sammanslagning av företag]].	+	Inom de olika typerna av karteller är de olika företagen fortfarande i vissa avseenden ekonomiskt självstandliga enheter. De gamla ägandeförhållandena kan vara bestående. [[Trusterna]] innebär däremot en verklig sammanslagning av företag.

@@ Rad 17: / Rad 17: @@
 De olika avtals formerna kombineras i praktiken ofta i de existerande kartellerna. Prisavtal, som kan sägas ligga på botten av de flesta kartellöverenskommelser, förekommer särskilt ofta tillsammans med andra bestämmelser.
+Inom de olika typerna av karteller är de olika företagen fortfarande i vissa avseenden ekonomiskt självstandliga enheter. De gamla ägandeförhållandena kan vara bestående. [[Trusterna innebär däremot en verklig sammanslagning av företag]].
-−
-−
-−
-vissa i avt~let deltagande företag ..
-De olika avtalsformerna kombineras i prakti~en o~ta l
-,de existerande kartellerna. Prisavtal, s,om kan sa~~s hgga på botten av de f1estakartellöverenskommels.~r, forekommer särskilt ofta tillsammans med andra bestammelser.
-Inom de olika typerna av karteller är ~e oli.~a f~~et~gen fortfarande i vissa avseenden ekonomlskt splvstandlga enheter. De gamla ägandeförhållandena k~n vara bestående. Trusterna innebär däremot en verkhg. samma~slagning av företag. Trusten var i. sin ursp~unghga amenkanska form ett speciellt rättsinstlt~t, som .mn~bar att aktieägarna i ett bolag överlämnade sll~a aktIer ull ett ant~l förtroendemän (trustees). I utbyte fIck de s. ~. trustce:ufikat, d. v. s. andelsbevis som berättigade t1l1 u~delnmg och till deltagande i val av trustees. N~mera. anv~nds begreppet trust i en :vidare mening, som hktydIgt med storföretag med monopolistisk ställning på markna.den.
-Trusten i nutida mening är alltså ett ekonomIskt enh.etligt f()retag, uppkommen endera ~enom sam~~nslagnmg av tidigare självständiga enheter ull e~t nytt f~retag eller genom att ett växande företag med SIg kombmerat eller
-\ helt uppslukat andra företag.

← Äldre version		Versionen från 16 juni 2007 kl. 22.12
Rad 15:		Rad 15:
	''Exlusivavtalen'' innebär en överenskommelse mellan olika parter, exempelvis branschföreningar i olika produktions- eller distrubutionsled, att endast köpa resp. sälja en viss vara inbördes. Utanför avtalet stående företag utestänges alltså från marknaden eller en del av densamma. Till de diskriminerande avtalen hör också förmånsavtal av olika slag, exempelvis där speciella rabatter ges vissa i avtalet deltagande företag.		''Exlusivavtalen'' innebär en överenskommelse mellan olika parter, exempelvis branschföreningar i olika produktions- eller distrubutionsled, att endast köpa resp. sälja en viss vara inbördes. Utanför avtalet stående företag utestänges alltså från marknaden eller en del av densamma. Till de diskriminerande avtalen hör också förmånsavtal av olika slag, exempelvis där speciella rabatter ges vissa i avtalet deltagande företag.

−	De olika avtals formerna kombineras i praktiken ofta i ,de existerande kartellerna. Prisavtal, som kan sägas ligga på botten av de flesta kartellöverenskommelser, förekommer särskilt ofta tillsammans med andra bestämmelser.	+	De olika avtals formerna kombineras i praktiken ofta i de existerande kartellerna. Prisavtal, som kan sägas ligga på botten av de flesta kartellöverenskommelser, förekommer särskilt ofta tillsammans med andra bestämmelser.