http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/api.php?action=feedcontributions&feedformat=atom&user=Raven 2026-06-01T08:48:22Z Användarbidrag MediaWiki 1.24.1 http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Taylorism&diff=2428 2007-07-27T09:40:48Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Taylorism''' (ibland kallat '''Scientific management''' eller '''Classical Perspective''') är en form av arbetsorganisering som fått sin namn av den amerikanske teoretikern '''Frederik Taylor'''. Det är en form av &quot;management&quot; som syftar till att maximera produktiviteten på arbetsplatserna. <br /> <br /> Rationalism löper som en röd tråd genom Taylors managementteori; idealet är en ”vetenskaplig” utveckling av de mest effektiva arbetsmetoderna, av chefens roll som teknisk expert, framhållandet av planeringens betydelse och betoningen av ”materiella incitament” (t ex individuella ackord) som motivation för att arbeta hårdare. Taylor utvecklade en metodik för tidsstudier under sin tid som ingenjör på Midvale Steel under 1880-talet. Arbetsuppgifterna bröts ned i komponenter och därefter återskapades arbetet som det borde utföras. Man tog helt enkelt tid på olika arbetsmoment och försökte minimera ”onödiga” rörelser och mikropauser. Under 1900-talets första decennicer ökade intresset successivt för Taylors idéer. 1911 utgavs boken ”Principles of Scientific Management” som blev en stor försäljningsframgång. Intresset för Taylors idéer blev därefter så omfattande att en konferens om effektivitet i New York 1914, med Taylor som huvudtalare, samlade en publik uppskattad till 69 000 personer. Taylor hade vid denna tidpunkt ett stort inflytande över undervisningens utformning vid Harvard Business School.<br /> <br /> Taylor ansåg att ingenjörer var bäst lämpade för att vara chefer. Förmännen skulle ansvara fullt ut för planeringen medan arbetarna skulle koncentrera sig på utförandet av arbetet:<br /> <br /> : Så all planering som under det gamla systemet utfördes av arbetaren, som ett resultat av hans personliga erfarenhet, måste nödvändigtvis under det nya systemet göras av ledningen i samklang med vetenskaplig forskning (…) i de flesta fall behövs det en slags man för att planera jobbet och en helt annan slags man för att utföra det.<br /> <br /> Taylors andra princip, vetenskapligt urval av personal, kom att bli något av en startpunkt för ämnesdisciplinen industriell psykologi. Han förespråkade en matchning mellan arbete och personal, vilket innebar ”rätt man på rätt plats”. Taylors teorier om att kunskapen om arbetet skulle formaliseras för att i så hög grad som möjligt ligga i ledningens händer omsattes i praktiken i de fordistiskt planerade fabrikerna. Taylors udd var riktad mot arbetarkollektivet med målsättningen att höja arbetsintensiteten, utsugningsgraden. Det gjorde man främst med en betoning på den kvantitativa aspekten, att få folk att jobba mer genom införandet av det löpande bandet och ackordsystemet.</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Taylorism&diff=2427 2007-07-27T09:40:34Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Taylorism''' (ibland kallat '''Scientific management''' eller '''Classical Perspective''') är en form av arbetsorganisering som fått sin namn av den amerikanske teoretikern '''Frederik Taylor'''. Det är en form av &quot;management&quot; som syftar till att maximera produktiviteten på arbetsplatserna. <br /> <br /> Rationalism löper som en röd tråd genom Taylors managementteori; idealet är en ”vetenskaplig” utveckling av de mest effektiva arbetsmetoderna, av chefens roll som teknisk expert, framhållandet av planeringens betydelse och betoningen av ”materiella incitament” (t ex individuella ackord) som motivation för att arbeta hårdare. Taylor utvecklade en metodik för tidsstudier under sin tid som ingenjör på Midvale Steel under 1880-talet. Arbetsuppgifterna bröts ned i komponenter och därefter återskapades arbetet som det borde utföras. Man tog helt enkelt tid på olika arbetsmoment och försökte minimera ”onödiga” rörelser och mikropauser. Under 1900-talets första decennicer ökade intresset successivt för Taylors idéer. 1911 utgavs boken ”Principles of Scientific Management” som blev en stor försäljningsframgång. Intresset för Taylors idéer blev därefter så omfattande att en konferens om effektivitet i New York 1914, med Taylor som huvudtalare, samlade en publik uppskattad till 69 000 personer. Taylor hade vid denna tidpunkt ett stort inflytande över undervisningens utformning vid Harvard Business School.<br /> <br /> Taylor ansåg att ingenjörer var bäst lämpade för att vara chefer. Förmännen skulle ansvara fullt ut för planeringen medan arbetarna skulle koncentrera sig på utförandet av arbetet:<br /> <br /> :Så all planering som under det gamla systemet utfördes av arbetaren, som ett resultat av hans personliga erfarenhet, måste nödvändigtvis under det nya systemet göras av ledningen i samklang med vetenskaplig forskning (…) i de flesta fall behövs det en slags man för att planera jobbet och en helt annan slags man för att utföra det.:<br /> <br /> Taylors andra princip, vetenskapligt urval av personal, kom att bli något av en startpunkt för ämnesdisciplinen industriell psykologi. Han förespråkade en matchning mellan arbete och personal, vilket innebar ”rätt man på rätt plats”. Taylors teorier om att kunskapen om arbetet skulle formaliseras för att i så hög grad som möjligt ligga i ledningens händer omsattes i praktiken i de fordistiskt planerade fabrikerna. Taylors udd var riktad mot arbetarkollektivet med målsättningen att höja arbetsintensiteten, utsugningsgraden. Det gjorde man främst med en betoning på den kvantitativa aspekten, att få folk att jobba mer genom införandet av det löpande bandet och ackordsystemet.</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Taylorism&diff=2426 2007-07-27T09:40:06Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Taylorism''' (ibland kallat '''Scientific management''' eller '''Classical Perspective''') är en form av arbetsorganisering som fått sin namn av den amerikanske teoretikern '''Frederik Taylor'''. Det är en form av &quot;management&quot; som syftar till att maximera produktiviteten på arbetsplatserna. <br /> <br /> Rationalism löper som en röd tråd genom Taylors managementteori; idealet är en ”vetenskaplig” utveckling av de mest effektiva arbetsmetoderna, av chefens roll som teknisk expert, framhållandet av planeringens betydelse och betoningen av ”materiella incitament” (t ex individuella ackord) som motivation för att arbeta hårdare. Taylor utvecklade en metodik för tidsstudier under sin tid som ingenjör på Midvale Steel under 1880-talet. Arbetsuppgifterna bröts ned i komponenter och därefter återskapades arbetet som det borde utföras. Man tog helt enkelt tid på olika arbetsmoment och försökte minimera ”onödiga” rörelser och mikropauser. Under 1900-talets första decennicer ökade intresset successivt för Taylors idéer. 1911 utgavs boken ”Principles of Scientific Management” som blev en stor försäljningsframgång. Intresset för Taylors idéer blev därefter så omfattande att en konferens om effektivitet i New York 1914, med Taylor som huvudtalare, samlade en publik uppskattad till 69 000 personer. Taylor hade vid denna tidpunkt ett stort inflytande över undervisningens utformning vid Harvard Business School.<br /> <br /> Taylor ansåg att ingenjörer var bäst lämpade för att vara chefer. Förmännen skulle ansvara fullt ut för planeringen medan arbetarna skulle koncentrera sig på utförandet av arbetet:<br /> <br /> :Så all planering som under det gamla systemet utfördes av arbetaren, som ett resultat av hans personliga erfarenhet, måste nödvändigtvis under det nya systemet göras av ledningen i samklang med vetenskaplig forskning (…) i de flesta fall behövs det en slags man för att planera jobbet och en helt annan slags man för att utföra det.<br /> <br /> Taylors andra princip, vetenskapligt urval av personal, kom att bli något av en startpunkt för ämnesdisciplinen industriell psykologi. Han förespråkade en matchning mellan arbete och personal, vilket innebar ”rätt man på rätt plats”. Taylors teorier om att kunskapen om arbetet skulle formaliseras för att i så hög grad som möjligt ligga i ledningens händer omsattes i praktiken i de fordistiskt planerade fabrikerna. Taylors udd var riktad mot arbetarkollektivet med målsättningen att höja arbetsintensiteten, utsugningsgraden. Det gjorde man främst med en betoning på den kvantitativa aspekten, att få folk att jobba mer genom införandet av det löpande bandet och ackordsystemet.</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Antonio_Negri&diff=2425 2007-07-27T09:30:51Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>[[Bild:Negri1.jpg‎|Antonio Negri|right]]'''Antonio (Toni) Negri''' är italiensk marxist, en av [[operaismo]]s stora namn. Negri var med och bildade ''Potere Operaio'' (Arbetarmakt) 1969 och var en av ledarna i ''Autonomia Operaia'', och skrev för de [[operaismo|operaistiska]] tidskrifterna ''Quaderni Rossi'' och ''Classe Operaia''.<br /> <br /> Han blev i slutet av 70-talet anklagad för att vara ideolog för ''Röda Brigaderna'', som var involverade i kidnappningen och senare mordet på '''Aldo Moro''', ledare för Italiens kristdemokratiska parti. Även fast han inte hade några förbindelser med ''Röda Brigaderna'' blev han dömd för &quot;association and insurrection against the state&quot; (hur översätts det?). Negri flydde då till Frankrike och undervisade på ''Université de Vincennes'' och ''Collège International de Philosophie'' i Paris, tillsammand med [[Jacques Derrida]], [[Michel Foucault]] and [[Gilles Deleuze]]. 1997 återvände han frivilligt till Italien och avtjänade sitt straff. Idag lever han i Padua, Italien.<br /> <br /> Antonio Negris arbete spänner över filosofi, politisk teori och kulturkritik. Negri har läst och kommenterat arbeten av [[Karl Marx|Marx]] (''[[Marx Beyond Marx]]''), [[Vladimir Lenin|Lenin]] (''Trenatre lezioni su Lenin'') och [[Barach Spinoza|Spinoza]] (''The Savage Anomaly''). En av hans viktigaste bidrag är den &quot;sociala arbetaren&quot;, ett [[postfordism|postfordistiskt]] subjekt som är arvtagare till den fordistiska &quot;massarbetaren&quot;. Han menar att då kapitalet var tvingad att expandera produktionen och sin dominans över samhället i sin helhet, blir grupper som studenter, hemmafruar och arbetslösa intressanta som nya subjekt i en revolutionär strategi. Hans arbete ändrar inriktning från det sena sjuttiotalet till nittiotalet, då han anammar poststrukturalismen, och börjar förkasta behovet av en &quot;extern&quot; kraft för att mobilisera arbetarklassen. Hans fokus på revolutionär subjektivitet ändras från idén om massarbetaren till det självorganiserade [[multituden]], ett koncept som kommer från Spinoza.<br /> <br /> (Har använt denna för stycket ovan: http://affinityproject.org/theories/negri.html)<br /> <br /> ==Se också==<br /> [[Bibliografi och länkar till Antonio Negri]]</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Henri_Simon&diff=2420 2007-07-26T20:25:01Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Henri Simon''' är en fransk kommunist som varit inblandad i grupperna [[Socialisme ou barbarie]] och [[Information et correspondence ouvrière]] - ICO (fr. ung. ''Arbetares information och korrespondens''). Båda grupper som förknippas med [[rådskommunism]]en. Idag är han involverad i gruppen [[Echanges et movement]].<br /> <br /> ===Svenska översättningar===<br /> [[riff-raff]] och internetsiten ''för kommunism'' har översatt en del texter av Henri Simon som man kan hitta [http://www.riff-raff.se/lasvart/index.php#simon_henri här].</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Henri_Simon&diff=2419 2007-07-26T20:24:04Z

<p>Raven: Ny sida: '''Henri Simon''' är en fransk kommunist som varit inblandad i grupper så som Socialisme ou barbarie, Information et correspondence ouvrière - ICO (fr. ung. ''Arbetares informati...</p> <hr /> <div>'''Henri Simon''' är en fransk kommunist som varit inblandad i grupper så som [[Socialisme ou barbarie]], [[Information et correspondence ouvrière]] - ICO (fr. ung. ''Arbetares information och korrespondens''). Båda grupper som förknippas med [[rådskommunism]]en. Idag är han involverad i gruppen [[Echanges et movement]].<br /> <br /> ===Svenska översättningar===<br /> [[riff-raff]] och internetsiten ''för kommunism'' har översatt en del texter av Henri Simon som man kan hitta [http://www.riff-raff.se/lasvart/index.php#simon_henri här].</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Antiintellektualism&diff=2414 2007-07-26T10:54:14Z

<p>Raven: Ny sida: '''Antiintellektualism''' är en uppfattning som omfattar en misstro på människors möjlighet att med förståndets hjälp finna lösningar på teoretiska och praktiska problem utan istä...</p> <hr /> <div>'''Antiintellektualism''' är en uppfattning som omfattar en misstro på människors möjlighet att med förståndets hjälp finna lösningar på teoretiska och praktiska problem utan istället betonar betydelsen av vilja och känsla, drifter, instinkter och i många fall [[ideologi]] och religion.</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Litteratur&diff=2405 2007-07-23T11:06:32Z

<p>Raven: fixade stavfel</p> <hr /> <div>[[bild:Litteratur.jpg|right]] Här samlar vi all den litteratur vi använt i arbetet med [[Vår historia]]. Kom ihåg att föra in litteraturen både här och i tex [[Arbetare i rörelse - Sverige]] om ni varit där och pillat. Vill man ha litteraturen om ett specifikt land eller företeelse så finns det alltså ofta separata listor på dessa sidor. Det finns också ett antal särskilda litteraturlistor: [[Arbetarlitteratur]] mm.<br /> <br /> Även sådant som vi inte direkt använt i olika artiklar men har med [[vår historia]] och kampen för makten över våra liv att göra samlas här. Det kan vara olika verk som är tankvärda, kan komma till användning i framtiden eller som är ren nöjesläsning. Ge gärna en kort beskrivning jämte varje bok om innehållet istället för förlagstiteln. Den fullständiga datan kommer man ju alltid åt genom att gå på den bok man är intresserad av och denna del har ju inte som mål att ge så exakt katalogisk information som möjligt. Inspiration och vägledning i vår självbildning är ledstjärnan.<br /> <br /> Böckerna är inte svåra att få tag på. Traska ner till ditt närmsta bibliotek så kan de med största sannolikhet beställa in det du vill ha. För hemmagrävaren så rekommenderar vi [[Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek]] och dess fina sökmotor [http://sok.arbarkiv.a.se/kata/ KATA]. Arkivet och biblan är även kopplade till [http://websok.libris.kb.se/websearch/form?type=simple libris] där mycket (inte allt) av KATA´s innehåll finns med men och även en massa annat.<br /> <br /> <br /> <br /> [[Louis Adamic|Adamic, Louis]]: ''[[Adamic, Louis: Dynamite: A Century of Class Violence in America 1830-1930|Dynamite: A Century of Class Violence in America 1830-1930]]''. Tidig arbetarkamp i USA. <br /> <br /> [[Gunnar Adolfsson|Adolfsson, Gunnar]]: ''[[Adolfsson, Gunnar: Trappan|Trappan]]''. En skildring av kampen mot [[Tidsstudier|tidsstudierna]] på Volvo under 50-talet. 1955<br /> <br /> [[Lars Ahlin|Ahlin, Lars]]: ''[[Ahlin, Lars: Tåbb med manifestet|Tåbb med manifestet]]'', Tidens förlag, 1943.<br /> <br /> [[Susanna Alakoski|Alakoski, Susanna]]: ''[[Alakoski, Susanna: Svinalängorna|Svinalängorna]]'', Berättelse som kretsar kring en finskimigrantfamilj i Ystad på 60-70-talet. <br /> <br /> Andersson, Sven O.: ''[[Andersson, Sven O.: Vilda strejker: en undersökning inom Svenska metallindustriarbetareförbundet|Vilda strejker: en undersökning inom Svenska metallindustriarbetareförbundet]]''. en sociologiska undersökning av de vilda strejkerna.<br /> <br /> [[Örjan Appelqvist|Appelqvist, Örjan]]: ''[[Örjan Appelqvist: Drängen blir arbetare – Brevbärare i Södertälje 1860-1930|Drängen blir arbetare – Brevbärare i Södertälje 1860-1930]]'', Östra Södermanlands kulturhistoriska fören, 1985.<br /> <br /> [[Örjan Appelqvist|Appelqvist, Örjan]]: ''[[Örjan Appelqvist: Brevbärarens fack och värde – Ett yrkesliv vid Södertäljeposten 1926-1968|Brevbärarens fack och värde – Ett yrkesliv vid Södertäljeposten 1926-1968]]'', Plantago Media, 1990.<br /> <br /> [[Samuel H. Baron|Baron, Samuel H.]]: ''[[Samuel H. Baron: Bloody Saturday in the Soviet Union – Novocherkassk 1962|Bloody Saturday in the Soviet Union – Novocherkassk 1962]]'', Stanford University Press, 2001.<br /> <br /> [[Ture Blom|Blom, Ture]]: ''[[Blom, Ture: I ett järnbruk|I ett järnbruk]]''. Slitet vid Järnbo bruks tunnplåtverk. 1946.<br /> <br /> [[Jeremy Brecher|Brecher, Jeremy]]: ''[[Brecher, Jeremy: Strike!|Strike!]]'' Strejkrörelser genom USA:s historia.<br /> <br /> [[Maja Ekelöf|Ekelöf, Maja]]: ''[[Ekelöf, Maja: Rapport från en skurhink|Rapport från en skurhink]]''. En fattig städerskas liv under sent 60-tal i dagboks form. 1970<br /> <br /> [[Björn Elmbrant|Elmbrant, Björn]]: ''[[Elmbrant, Björn: Hungermarschen 1917|Hungermarschen 1917]]. Om arbetarupproret i Ådalen 1917<br /> <br /> [[James Green|Green, James]]: ''[[Green, James: The World of the Worker|The World of the Worker]]''. Amerikansk arbetarhistoria från 1900-talets början fram till 1980-talet.<br /> <br /> [[Mary Heaton Worse|Heaton Worse, Mary]]: ''[[Heaton Vorse, Mary: Strike!|Strike!]]''. Skönlitt. Utspelar sig runt en textilarbetarstrejk i amerikanska södern 1929. <br /> <br /> [[C.H. Hermansson|Hermansson, C.H.]]: ''[[Hermansson, C.H.: Monopol och storfinans - de 15 familjerna|Monopol och storfinans - de 15 familjerna]]''. Genomgång av kapitalets koncentraion i sverige fram tills 60-tal. 1965.<br /> <br /> [[C.H. Hermansson|Hermansson, C.H.]]: ''[[Hermansson, C.H.: Kommunister, första boken|Kommunister, första boken]]''. Intervjubok som täcker tiden fram till andra världskriget. 1980.<br /> <br /> [[Gösta Johansson|Johansson, Gösta]]: ''[[Johansson, Gösta: De kämpade förgäves|De kämpade förgäves]]'' Skönlitt. skildring av storstrejken med fokus på spårvagnsarbetare i Stockholm<br /> <br /> [[Ivar Lo Johansson|Johansson, Ivar Lo]]: ''[[Johansson, Ivar Lo: Traktorn|Traktorn]]''. Utspelar sig bland jordbruksarbetare på och runt en mönstergård under 1930-40-tal. <br /> <br /> [[Smålan|Johansson]]: ''[[Johansson, Smålan: Vandring och strider|Vandring och strider]]''. Agitator o kämpe under smeknamnet Smålan berättar om sitt liv. 19xx<br /> <br /> [[Smålan|Johansson]]: ''[[Johansson, Smålan: Gesäll i fyra länder|Gesäll i fyra länder]]''. Agitator o kämpe under smeknamnet Smålan berättar om sitt liv. 19xx<br /> <br /> [[Sigurd Klockare|Klockare, Sigurd]]: ''[[Klockare, Sigurd: Den svenska revolutionen 1917-1918|Den svenska revolutionen 1917-1918]]''. Händeleutvecklingen under Sveriges hetaste år. <br /> <br /> [[Ragnar Järhult|Järhult, Ragnar]]: ''[[Järhult, Ragnar: Nu eller aldrig|Nu eller aldrig]]''. En bok om vilda strejkerna på 70-talet. <br /> <br /> [[Ragnar Järhult|Järhult, Ragnar]]: ''[[Järhult, Ragnar: Omslaget|Omslaget]]''. Roman som utspelar sig bland pappersbruksarbetare<br /> <br /> [[Ragnar Järhult|Järhult, Ragnar]]: ''[[Järhult, Ragnar: Bakslaget|Bakslaget]]''. Roman som utspelar sig bland pappersbruksarbetare. <br /> <br /> [[Kaj Kristensson|Kristensson]] - [[Hans Nyström|Nyström]] - [[Örjan Nyström|Nyström]]: ''[[Kristensson - Nyström - Nyström: Från mörkret stiga vi mot ljuset|Från mörkret stiga vi mot ljuset]]'' Arbetarrörelsens historia i Sverige. <br /> <br /> [[Erkki Lepokorpi|Lepokorpi, Erkki]]: ''[[Lepokorpi, Erkki: Sista striden det är|Sista striden det är]]''. Roman om Tammersforsarbetare tar till vapen 1917-18.<br /> <br /> [[Sven Lindqvist|Lindqvist, Sven]]: ''[[Lindqvist, Sven: Gräv där du står - att undersöka ett jobb|Gräv där du står - att undersöka ett jobb]]'' Guide för att undersöka sin omgivning och historia.<br /> <br /> [[Moa Martinson|Martinson, Moa]]: ''[[Martinson, Moa: Mor gifter sig|Mor gifter sig]]''. Självbiografiskt barndomskildring från Norrköping.<br /> <br /> [[George Orwell|Orwell, George]]: ''[[Orwell, George: Nere för räkning i Paris och London|Nere för räkning i Paris och London]]''. Berättelsen om ett liv som arbetslös och restaurangarbetare i Paris och London. 1977<br /> <br /> [[Elise Ottesen-Jensen|Ottesen-Jensen, Elise]]: ''[[Ottesen-Jensen, Elise: Och livet skrev|Och livet skrev]]''. Självbiografi av sveriges främsta sexualupplysare. 1965<br /> <br /> [[Elise Ottesen-Jensen|Ottesen-Jensen, Elise]]: ''[[Ottesen-Jensen, Elise: Livet skrev vidare|Livet skrev vidare]]''. Andra delen i Elise´s självbiografi. 1966<br /> <br /> [[Nils Parling|Parling, Nils]]: ''[[Parling, Nils: Motorsågen|Motorsågen]]''. Motorsågen gör sitt intrång i skogsarbetet. 1950<br /> <br /> [[Nils Parling|Parling, Nils]]: ''[[Parling, Nils: Finnbastu|Finnbastu]]''. Sammling roliga noveller om livet i en skogsarbetarby. 1955<br /> <br /> [[Nils Parling|Parling, Nils]]: ''[[Parling, Nils: Sodom|Sodom]]''. En hemsk natt på sprängämnesfabriken i Söderås. 1956<br /> <br /> [[Nils Parling|Parling, Nils]]: ''[[Parling, Nils: Av mjölk och honung|Av mjölk honung]]''. Finska invandrare som lockas till svenska skogsindustrin. 1966<br /> <br /> [[Bunny Ragnerstam|Ragnerstam, Bunny]]: ''[[Ragnerstam, Bunny: En värld att vinna|En värld att vinna]]''. Arbetare i rörelse i Kristianstad år 1847 - 1885. 1983<br /> <br /> [[Bunny Ragnerstam|Ragnerstam, Bunny]]: ''[[Ragnerstam, Bunny: Arbetare i Rörelse del 1|Arbetare i Rörelse del 1]]''. Tar upp 1840-50 och specielt [[1848 - Marsupproret i Stockholm|marsupproret 1848]]. 1986<br /> <br /> [[Bunny Ragnerstam|Ragnerstam, Bunny]]: ''[[Ragnerstam, Bunny: Arbetare i Rörelse del 2|Arbetare i Rörelse del 2]]''. Tar upp 1860-talet och arbetarnas framförallt defensiva rörelser under perioden. 1987<br /> <br /> [[Bunny Ragnerstam|Ragnerstam, Bunny]]: ''[[Ragnerstam, Bunny: Orons år|Orons år]]''. Historisk krönika om uppviglare och uppviglade i 1870-taletssverige. 1990<br /> <br /> Thörnqvist, Christer: ''[[Thörnqvist, Christer: Arbetarna lämnar fabriken|Arbetarna lämnar fabriken]]''. Om de vilda strejkerna i Sverige perioden 1975-89. 1994.<br /> <br /> [[Fredy Perlman|Perlman, Fredy]]: ''[[Perlman, Fredy: Letters of Insurgents|Letters of Insurgents]]'' Skönlitterär brevväxling mellan upprorsmakare i öst och väst<br /> <br /> [[Michael Seidman|Seidman, Michael]]: ''[[Seidman, Michael: Workers against work|Workers against work]]''. Om arbetarkamp under folkfrontsregeringarna i Spanien och Frankrike 1936-37.<br /> <br /> [[Henri Simon|Simone, Henri]]: ''[[Simon, Henri: Poland 1980-82|Poland 1980-82]]''. Rörelsen av arbetare i Polen åren 1980-82. Strejker, uppror, råd och sabotage.<br /> <br /> [[Elvi Sinervo|Sinervo, Elvi]]: ''[[Sinervo, Elvi: Kamrat svik inte|Kamrat svik inte]]''. Finsk kommunist om fängelsevistelse under andra världskriget.<br /> <br /> [[Alexander Solsjenitsyn|Solsjenitsyn, Alexander]]: ''[[Solsjenitsyn, Alexander: En dag i Ivan Denisovitjs liv|En dag i Ivan Denisovitjs liv]]''. Livet i ett Sovjetiskt fångläger. 1972.</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Arbetare_i_r%C3%B6relse_-_Sverige&diff=2391 2007-07-20T07:53:29Z

<p>Raven: stavfel</p> <hr /> <div>== Introduktion ==<br /> <br /> <br /> Människans historia är som bekant historien om [[klasskamp]]. Strejkat, vägrat och samarbetat mot [[arbetsköparna]] har vi gjort så länge som vi tvingats sälja vårt arbete. Kravaller och sporadiska strejker återkommer gång på gång när man tittar på [[1800-talets Sverige]]. Under andra hälften av 1800-talet börjar [[socialistiska tankar och idéer]] gå från arbetare till arbetare. [[Hantverksgesäller]] har via väl utbyggda [[gesällföreningar]] möjlighet att resa mellan europeiska städer. Via föreningarna får man hjälp med bostad och arbete, man lär sig språk och man diskuterar. Svenska gesäller arbetar och umgås med radikaler (inklusive [[Marx]] och [[Bakunin]]) i europeiska metropoler såsom [[Paris]], [[London]], [[Hamburg]] och [[St. Petersburg]]. När man återvänder till Sverige har man [[socialismens]] och frihetens ljus för ögonen. [[Föreningar bildas]], man börjar organisera sig, idéer sprids. Man hör, via tidningar och kamrater utomlands, om lyckade strejker och [[revolutionsförsök]]. [[Pariskommunen]] skapar skräck hos borgerskapet och hopp i arbetarled. Organisationer går i graven och nya uppstår. Allt fler tvingas från jorden ut i arbete, man tvingas lära sig att kämpa som arbetare. For att överleva måste man kämpa och samarbeta.<br /> <br /> Under 1800-talets slut slår den socialistiska organiseringen igenom på allvar. [[Fackföreningar]] bildas, föreningar skapas, [[tidningar]] ges ut, man diskuterar, bildar sig och söker vägar framåt. [[Socialdemokratiska Arbetarpartiet]] (SAP) bildas 1889, det består av både [[revolutionärer]] och mer [[reformistiskt sinnade]]. Revolutionen, facklig kamp och [[röstrattsträvanden]] samsas sida vid sida. Man bildar sig och organiserar sig. Både partiet och fackföreningarna växer. Strejkerna ar många och aktiviteten i arbetarled stor.<br /> <br /> [[Fackföreningsrörelsen]] (centralorganisationen [[LO]]) byter [[organisationsrätten]] mot arbetsköparens rätt att &quot;leda och fördela arbete&quot;. Klyftan ökar inom [[SAP]], mellan självständig kamp och revolutionsambitioner å ena sidan och de som söker samarbete med arbetsköpare och borgliga politiker på den andra. 1908 utesluts ungdomsförbundet, [[Ungsocialisterna]] - de [[svenska anarkisterna]], ur partiet. 1909 tvingas [[socialdemokratin]] in i [[storstrejken]]. Pressen kommer från breda arbetarled som kräver samfällt agerande men utlöses av en storlockout från arbetsköparsidan. Strejken är på sina håll en uppvisning i arbetarmakt, under en period kommer borgarpressen exempelvis ut som pamfletter, men [[LO]] visar hela tiden sitt samhallsansvar och håller tillbaka strejkvilliga arbetargrupper som anses nödvändiga för samhällsordningen (exempelvis vissa transportarbetare!). Stortstrejken förloras, många militanter får problem på arbetsplatser, [[svartlistas]], och tvingas emigrerar till främst [[Norge]] (leder till aktivitet i [[Norge]] då de svenska anarkisterna anländer) och [[USA]]. Pamparna i parti och fackförbund ser den [[direkt aktionen]] som motbevisad och den parlamentariska kompromissen och väntan som den ända vägen mot socialism. Som ett resultat av strejken bildas det syndikalistiska fackförbundet [[SAC]] av en minoritet av missnöjda arbetare. Man har [[franska CGT]] som förebild och ser fackföreningen och den direkt kampen, utan pampar, som vägen mot revolution. Man är inblandade i [[viktiga och hårda strider]], särkilt inflytelserika blir syndikalisterna under revolterna runt [[1917]], men förblir en perifer del av arbetarkampen i Sverige. [[SAC]] fört en tynande tillvaro under efterkrigstiden.<br /> <br /> Under första världskriget (1914-18) ökar priserna på mat samtidigt som tillgången minskar. Mat ransoneras (de rika har naturligtvis inga problem att äta sig mätta) och gulaschbaroner tjänar storkovan genom att ockra på hungriga arbetare. Men arbetarna väntar inte på röstratten och politikerna. Stora demonstrationer, strejker och [[hungerkravaller]] går som en löpeld genom landet. Arbetare [[tilltvingar sig mat]] på ort efter ort, man ger sig på transporter och tvångsköper av bönder. Soldat och arbetarråd bildas, vid flera tillfallen överlämnar soldater som skickas mot arbetarresningar sina gevär till arbetarna, staten kan inte lita på soldaterna och i öster lyser den [[ryska revolutionen]]. [[Borgarklassen]] ser slutet vid horisonten och något måste göras. [[Allmänna röstratten införs]], [[SAP]] hamnar i regering, känslorna lugnas och tre år senare bildar [[socialdemokraterna]] ensam regering.<br /> <br /> Problemen löses naturligtvis inte med detta. Strejker och arbetslöshetskamp fortsätter under 20-30-40-talen. Men nu är socialdemokratin och fackföreningsledningen än större motståndare i kampen än innan. Olydnad och krav stör det socialdemokratiska bygget. Att arbeta duktigt, strejka när fackförbundsledningen beslutar och vänta på gåvor uppifrån ska leda till socialism. Stat, arbetsköpare och socialdemokratin förföljer kommunister och oliktankande inom fackföreningarna och vid flera tillfällen används militär mot strejkande.<br /> <br /> Kompromissen mellan arbetare, som får högre lön, pensioner, sjukvård, fattigunderstöd och andra sociala förmåner, och arbetsköpare som tjänar pengar på vart arbete organiseras av socialdemokratin, i regeringsstallning, i nara samarbete med LO. Under efterkrigstiden för socialdemokratin samman fackförbunden och arbetsköparna i en [[massiv strävan att effektivisera arbetet]]. Varje arbetare ska producera mer, arbetet [[detaljstyras]] och strejker minimeras. Genom socialdemokratiskt/statlig [[planering]] och [[uppgörelser]] mellan fackförbund och arbetsköpare går vägen mot lyckoriket. Arbetarklassen får en stärkt ekonomisk stallning, samhället demokratiseras (rättigheter på och utanför jobbet, sjukvård, inkomst, utbildning at alla) men på jobbet ska vi vara en blandning av idiot och symaskin. Under tiden har [[fackföreningarna centraliserats]], beslutsrätt överförts från arbetare till betalda tjänsteman och [[fredsplikt]] under avtalstid blivit mer eller mindre allomfattande. Naturligtvis sker inte den har processen automatiskt. Hårda strider om makten inom fackföreningarna, över strejkratten och kontrollen liksom förföljelser av [[kommunister]] och [[andra militanter]] inom fackföreningarna.<br /> <br /> 60-talet innebär hög tillväxt, höga vinster, ökade löner. Sverige utvecklas mot ett av världens mest välmående länder. Men arbetstempot skruvas upp mer och mer, på jobbet pressas vi hårdare och hårdare. Den nästintill obefintliga arbetslösheten (Sverige söker arbetare i Syd- och Östeuropa för att fylla luckor) gör att företagen har svårt att behålla arbetare eftersom man hellre byter mellan pissiga jobb än är kvar för länge i samma helvete. LO, SAP och [[arbetsköparorganisationen]] går ut med gemensam propaganda mot &quot;[[Hoppjerkan]]&quot; som hoppar mellan arbetsplatser.<br /> <br /> Under 70-talet ökar mängden vilda strejker i och utanför fackföreningarna. Allt från gruv- och industriarbetare till hamnarbetare och städerskor. Strejkerna är slag mot både arbetsköparna och fackförbunden och motarbetas kategoriskt av fackpamparna. SAP ingriper med [[antistrejk lagstiftning]] (varsel, krav på fackklubben att motarbeta strejken, obligatorisk förhandling) ökad [[byråkratisering av fackföreningarna]] som gör lagliga strejker nästintill omöjliga. Samtidigt tvingas kapitalet till omstruktureringar med fler företagsflyttar, avskedanden och ökad arbetslöshet som effekt.<br /> <br /> Den höga graden av [[vilda strejker]] fortsätter dock in på 80-talet.<br /> <br /> 90-talet möter den svenska arbetaren med stor ekonomisk kris. Massavskedanden, kraftiga neddragningar i vård, skola, omsorg, angrepp på pensioner i kombination med ökad rasisism i parlament och på gator<br /> <br /> En viktig beståndsdel i den socialdemokratiska klasskompromissen har varit att avväpna arbetarklassen och ge sig på, med morot och piska, den självaktiva kampen. Där vi tidigare tvingades förlita oss på varandra i folketshus och bostadskvarteret står vi idag ensamma mot staten och hyresvärden, där vi var vana vid att kämpa tillsammans går arbetsplatsen vänder vi oss ensamma till en byråkratisk fackförening, där vi tidigare slogs som arga arbetslösa går vi nu ensamma till arbetsförmedlingen och socialkontoret. Vi måste lära oss att kämpa tillsammans, ta för oss tillsammans, ha roligt tillsammans och skapa en värld tillsammans. Genom att börja där vi befinner oss överbryggar vi klyftor inom klassen, man - kvinnor, immigranter - klassiska svenskar, arbetsplats A - arbetsplats B. Det ar nödvändigt for att skapa meningsfulla liv idag och en värld for oss alla i morgon.<br /> <br /> == Arbetare i rörelse ==<br /> '''Vi''' har aldrig nöjt '''oss''' med att sitta stillatigande och lida. Historien visar att det finns en lång folklig kamptradition som tagit sig uttryck i strejker, protester, demonstrationer men även i regelrätta upplopp och upprorsförsök mot ohållbara förhållanden och förtryck. Men '''vår''' kamphistoria är dåligt upptecknad och nedanstående lista gör inget anspråk på att vara komplett, men är ett försök att visa att den svenska historien faktiskt är full av arbetare som tagit striden. Bara från sekelskiftet 1800 och fram till mitten av 1860-talet finns det ett fyrtiotal kända exempel på arbetaraktioner, av vilka flertalet skett i större och mindre städer.<br /> <br /> Vi måste självklart ha ett referensverk för [[Arbetare i rörelse - Sverige - Litteratur]].<br /> <br /> <br /> [[1843 - Våldsamt upplopp mot firandet av Karl XIV Johan i Norrköping]]<br /> <br /> [[1848 - Marsupproret i Stockholm]]<br /> <br /> [[1851 - Hamnbyggnadsarbetare strejkar i Vadstena]]<br /> <br /> [[1853 - Hungeraktioner i Karlshamn]]<br /> <br /> [[1855 - Grennaupproret]]<br /> <br /> [[1855 - Hungeraktioner i Norrköping]]<br /> <br /> [[1855 - Hamnarbetare strejkar i Gävle]]<br /> <br /> [[1855 - Hamnarbetare organiserar sig i Västervik]]<br /> <br /> [[1860 - Strejk vid kanalbygge i Kristianstad]]<br /> <br /> [[1867 - Kungens skål i Västervik]]<br /> <br /> [[1867 - Brädgårdsarbetare strejkar i Gävle]]<br /> <br /> [[1867 - Hamnarbetare strejkar i Uddevalla]]<br /> <br /> [[1867 - Vedsågaroroligheter i Stockholm]]<br /> <br /> [[1867 - Hungeroroligheter i Kalmar]]<br /> <br /> [[1867 - Hungeroroligheter i Karlshamn]]<br /> <br /> [[1867 - Inställt Ostvikskrig]]<br /> <br /> [[1867 - Brödkriget i Norrköping]]<br /> <br /> [[1870 - Strejk vid kanalbygge i Kristianstad]]<br /> <br /> [[1871 - Arbetare i &quot;kända&quot; rörelser]]<br /> <br /> [[1872 - Arbetare i &quot;kända&quot; rörelser]]<br /> <br /> [[1879 - Sundsvallsstrejken]]<br /> <br /> [[1899 - Strejk i Malmberget]]<br /> <br /> [[1908 - Hamnstrejken]]<br /> <br /> [[1909 - Storstrejken]]<br /> <br /> [[1914 - Strejk mot krigshetsen i Gnosjö]]<br /> <br /> [[1915 - Barn strejkar på Österbybruks rovfält]]<br /> <br /> [[1917 - Hunger demonstrationer i Västervik]]<br /> <br /> [[1917 - Ådalen]]<br /> <br /> [[1917 - Bröduppror]]<br /> <br /> [[1917 - Brödupproret i Göteborg]]<br /> <br /> [[1919 - Strejk vid Österbybruk]]<br /> <br /> [[1920 - Strejk i Malmberget]]<br /> <br /> [[1921 - Vild strejk på Bräutigams konditori i Göteborg]]<br /> <br /> [[1921/22 - Sjöfolksstrejk]]<br /> <br /> [[1925 - Tonnårsgrabbar &quot;vilar&quot; sig till högre lön på sågverk i Sandviken]]<br /> <br /> [[1926 - Möllevångskravallerna]]<br /> <br /> [[1929 - Murarekonflikten i Stockholm]]<br /> <br /> [[1929 - Mörekonflikten]]<br /> <br /> [[1931 - Ådalen]]<br /> <br /> [[1928 - Stor gruvkonflikt efter lönereducering i mellansvenska gruvorna]]<br /> <br /> [[1933 - Stora Sjöfolksstrejken]]<br /> <br /> [[1933-34 - Byggnadskonflikten]]<br /> <br /> [[1933-34 - Flottarkonflikten vid övre Umeå-älvdal]]<br /> <br /> [[1934 - Vägstrejk mellan Vittangi och Svappavaara]]<br /> <br /> [[1945 - Metallstrejken]]<br /> <br /> [[1954 - Hamnarbetarstrejken]]<br /> <br /> [[1969 - Vild strejk vid LKAB´s gruvor]]<br /> <br /> [[1969 - Hamnarbetarstrejken i Göteborg]]<br /> <br /> [[1974/75 - Städerskestrejken]]<br /> <br /> [[1975 - Skogsarbetarstrejken]]<br /> <br /> [[1980 - Öjebystrejken]]<br /> <br /> == Specialsidor ==<br /> <br /> [[Sverige - Offentlig sektor]]<br /> <br /> [[Sverige - Post]]<br /> <br /> == Litteratur ==<br /> <br /> * [[Kaj Kristensson|Kristensson]] - [[Hans Nyström|Nyström]] - [[Örjan Nyström|Nyström]]: ''[[Kristensson - Nyström - Nyström: Från mörkret stiga vi mot ljuset|Från mörkret stiga vi mot ljuset]]''. Arbetarrörelsens historia i Sverige.<br /> <br /> * Ragnerstam, Bunny: ''[[Ragnerstam, Bunny: Arbetare i Rörelse del 1|Arbetare i Rörelse del 1]]''. Tar upp 1840-50 och specielt [[1848 - Marsupproret i Stockholm|marsupproret 1848]]. 1986<br /> <br /> * Ragnerstam, Bunny: ''[[Ragnerstam, Bunny: Arbetare i Rörelse del 2|Arbetare i Rörelse del 2]]''. Tar upp 1860-talet och arbetarnas framförallt defensiva rörelser under perioden. 1987<br /> <br /> * Ragnerstam, Bunny: ''[[Ragnerstam, Bunny: En värld att vinna|En värld att vinna]]''. Arbetare i rörelse i Kristianstad år 1847 - 1885. 1983<br /> <br /> * Ragnerstam, Bunny: ''[[Ragnerstam, Bunny: Orons år|Orons år]]''. Historisk krönika om uppviglare och uppviglade i 1870-taletssverige. 1990</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Arbetare_i_r%C3%B6relse_-_Sverige&diff=2390 2007-07-20T07:53:09Z

<p>Raven: stavfel</p> <hr /> <div>== Introduktion ==<br /> <br /> <br /> Människans historia är som bekant historien om [[klasskamp]]. Strejkat, vägrat och samarbetat mot [[arbetsköparna]] har vi gjort så länge som vi tvingats sälja vårt arbete. Kravaller och sporadiska strejker återkommer gång på gång när man tittar på [[1800-talets Sverige]]. Under andra hälften av 1800-talet börjar [[socialistiska tankar och idéer]] gå från arbetare till arbetare. [[Hantverksgesäller]] har via väl utbyggda [[gesällföreningar]] möjlighet att resa mellan europeiska städer. Via föreningarna får man hjälp med bostad och arbete, man lär sig språk och man diskuterar. Svenska gesäller arbetar och umgås med radikaler (inklusive [[Marx]] och [[Bakunin]]) i europeiska metropoler såsom [[Paris]], [[London]], [[Hamburg]] och [[St. Petersburg]]. När man återvänder till Sverige har man [[socialismens]] och frihetens ljus för ögonen. [[Föreningar bildas]], man börjar organisera sig, idéer sprids. Man hör, via tidningar och kamrater utomlands, om lyckade strejker och [[revolutionsförsök]]. [[Pariskommunen]] skapar skräck hos borgerskapet och hopp i arbetarled. Organisationer går i graven och nya uppstår. Allt fler tvingas från jorden ut i arbete, man tvingas lära sig att kämpa som arbetare. For att överleva måste man kämpa och samarbeta.<br /> <br /> Under 1800-talets slut slår den socialistiska organiseringen igenom på allvar. [[Fackföreningar]] bildas, föreningar skapas, [[tidningar]] ges ut, man diskuterar, bildar sig och söker vägar framåt. [[Socialdemokratiska Arbetarpartiet]] (SAP) bildas 1889, det består av både [[revolutionärer]] och mer [[reformistiskt sinnade]]. Revolutionen, facklig kamp och [[röstrattsträvanden]] samsas sida vid sida. Man bildar sig och organiserar sig. Både partiet och fackföreningarna växer. Strejkerna ar många och aktiviteten i arbetarled stor.<br /> <br /> [[Fackföreningsrörelsen]] (centralorganisationen [[LO]]) byter [[organisationsrätten]] mot arbetsköparens rätt att &quot;leda och fördela arbete&quot;. Klyftan ökar inom [[SAP]], mellan självständig kamp och revolutionsambitioner å ena sidan och de som söker samarbete med arbetsköpare och borgliga politiker på den andra. 1908 utesluts ungdomsförbundet, [[Ungsocialisterna]] - de [[svenska anarkisterna]], ur partiet. 1909 tvingas [[socialdemokratin]] in i [[storstrejken]]. Pressen kommer från breda arbetarled som kräver samfällt agerande men utlöses av en storlockout från arbetsköparsidan. Strejken är på sina håll en uppvisning i arbetarmakt, under en period kommer borgarpressen exempelvis ut som pamfletter, men [[LO]] visar hela tiden sitt samhallsansvar och håller tillbaka strejkvilliga arbetargrupper som anses nödvändiga för samhällsordningen (exempelvis vissa transportarbetare!). Stortstrejken förloras, många militanter får problem på arbetsplatser, [[svartlistas]], och tvingas emigrerar till främst [[Norge]] (leder till aktivitet i [[Norge]] då de svenska anarkisterna anländer) och [[USA]]. Pamparna i parti och fackförbund ser den [[direkt aktionen]] som motbevisad och den parlamentariska kompromissen och väntan som den ända vägen mot socialism. Som ett resultat av strejken bildas det syndikalistiska fackförbundet [[SAC]] av en minoritet av missnöjda arbetare. Man har [[franska CGT]] som förebild och ser fackföreningen och den direkt kampen, utan pampar, som vägen mot revolution. Man är inblandade i [[viktiga och hårda strider]], särkilt inflytelserika blir syndikalisterna under revolterna runt [[1917]], men förblir en perifer del av arbetarkampen i Sverige. [[SAC]] fört en tynande tillvaro under efterkrigstiden.<br /> <br /> Under första världskriget (1914-18) ökar priserna på mat samtidigt som tillgången minskar. Mat ransoneras (de rika har naturligtvis inga problem att äta sig mätta) och gulaschbaroner tjänar storkovan genom att ockra på hungriga arbetare. Men arbetarna väntar inte på röstratten och politikerna. Stora demonstrationer, strejker och [[hungerkravaller]] går som en löpeld genom landet. Arbetare [[tilltvingar sig mat]] på ort efter ort, man ger sig på transporter och tvångsköper av bönder. Soldat och arbetarråd bildas, vid flera tillfallen överlämnar soldater som skickas mot arbetarresningar sina gevär till arbetarna, staten kan inte lita på soldaterna och i öster lyser den [[ryska revolutionen]]. [[Borgarklassen]] ser slutet vid horisonten och något måste göras. [[Allmänna röstratten införs]], [[SAP]] hamnar i regering, känslorna lugnas och tre år senare bildar [[socialdemokraterna]] ensam regering.<br /> <br /> Problemen löses naturligtvis inte med detta. Strejker och arbetslöshetskamp fortsätter under 20-30-40-talen. Men nu är socialdemokratin och fackföreningsledningen än större motståndare i kampen än innan. Olydnad och krav stör det socialdemokratiska bygget. Att arbeta duktigt, strejka när fackförbundsledningen beslutar och vänta på gåvor uppifrån ska leda till socialism. Stat, arbetsköpare och socialdemokratin förföljer kommunister och oliktankande inom fackföreningarna och vid flera tillfällen används militär mot strejkande.<br /> <br /> Kompromissen mellan arbetare, som får högre lön, pensioner, sjukvård, fattigunderstöd och andra sociala förmåner, och arbetsköpare som tjänar pengar på vart arbete organiseras av socialdemokratin, i regeringsstallning, i nara samarbete med LO. Under efterkrigstiden för socialdemokratin samman fackförbunden och arbetsköparna i en [[massiv strävan att effektivisera arbetet]]. Varje arbetare ska producera mer, arbetet [[detaljstyras]] och strejker minimeras. Genom socialdemokratiskt/statlig [[planering]] och [[uppgörelser]] mellan fackförbund och arbetsköpare går vägen mot lyckoriket. Arbetarklassen får en stärkt ekonomisk stallning, samhället demokratiseras (rättigheter på och utanför jobbet, sjukvård, inkomst, utbildning at alla) men på jobbet ska vi vara en blandning av idiot och symaskin. Under tiden har [[fackföreningarna centraliserats]], beslutsrätt överförts från arbetare till betalda tjänsteman och [[fredsplikt]] under avtalstid blivit mer eller mindre allomfattande. Naturligtvis sker inte den har processen automatiskt. Hårda strider om makten inom fackföreningarna, över strejkratten och kontrollen liksom förföljelser av [[kommunister]] och [[andra militanter]] inom fackföreningarna.<br /> <br /> 60-talet innebär hög tillväxt, höga vinster, ökade löner. Sverige utvecklas mot ett av världens mest välmående länder. Men arbetstempot skruvas upp mer och mer, på jobbet pressas vi hårdare och hårdare. Den nästintill obefintliga arbetslösheten (Sverige söker arbetare i Syd- och Östeuropa för att fylla luckor) gör att företagen har svårt att behålla arbetare eftersom man hellre byter mellan pissiga jobb än är kvar för länge i samma helvete. LO, SAP och [[arbetsköparorganisationen]] går ut med gemensam propaganda mot &quot;[[Hoppjerkan]]&quot; som hoppar mellan arbetsplatser.<br /> <br /> Under 70-talet ökar mängden vilda strejker i och utanför fackföreningarna. Allt från gruv- och industriarbetare till hamnarbetare och städerskor. Strejkerna är slag mot både arbetsköparna och fackförbunden och motarbetas kategoriskt av fackpamparna. SAP ingriper med [[antistrejk lagstiftning]] (varsel, krav på fackklubben att motarbeta strejken, obligatorisk förhandling) ökad [[byråkratisering av fackföreningarna]] som gör lagliga strejker nästintill omöjliga. Samtidigt tvingas kapitalet till omstruktureringar med fler företagsflyttar, avskedanden och ökad arbetslöshet som effekt.<br /> <br /> Den höga graden av [[vilda strejker]] fortsätter dock in på 80-talet.<br /> <br /> 90-talet möter den svenska arbetaren med stor ekonomisk kris. Massavskedanden, kraftiga neddragningar i vård, skola, omsorg, angrepp på pensioner i kombination med ökad rasisism i parlament och på gator<br /> <br /> En viktig beståndsdel i den socialdemokratiska klasskompromissen har varit att avväpna arbetarklassen och ge sig på, med morot och piska, den självaktiva kampen. Där vi tidigare tvingades förlita oss på varandra i folketshus och bostadskvarteret står vi idag ensamma mot staten och hyresvärden, där vi var vana vid att kämpa tillsammans går arbetsplatsen vänder vi oss ensamma till en byråkratisk fackförening, där vi tidigare slogs som arga arbetslösa går vi nu ensamma till arbetsförmedlingen och socialkontoret. Vi måste lära oss att kämpa tillsammans, ta för oss tillsammans, ha roligt tillsammans och skapa en värld tillsammans. Genom att börja där vi befinner oss överbryggar vi klyftor inom klassen, man - kvinnor, immigranter - klassiska svenskar, arbetsplats A - arbetsplats B. Det ar nödvändigt for att skapa meningsfulla liv idag och en värld for oss alla i morgon.<br /> <br /> == Arbetare i rörelse ==<br /> '''Vi''' har aldrig nöjt '''oss''' med att sitta stillatigande och lida. Historien visar att det finns en lång folklig kamptradition som tagit sig uttryck i strejker, protester, demonstrationer men även i regelrätta upplopp och upprorsförsök mot ohållbara förhållanden och förtryck. Men '''vår''' kamphistoria är dåligt upptecknad och nedanstående lista gör inget anspråk på att vara komplett, men är ett försök att visa att den svenska historien faktiskt är full av arbetare som tagit striden. Bara från sekelskiftet 1800 och fram till mitten av 1860-talet finns det ett fyrtiotal kända exempel på arbetaraktioner, av vilka flertalet skett i större och mindre städer.<br /> <br /> Vi måste självklart ha ett referensverk för [[Arbetare i rörelse - Sverige - Litteratur]].<br /> <br /> <br /> [[1843 - Våldsamt upplopp mot firandet av Karl XIV Johan i Norrköping]]<br /> <br /> [[1848 - Marsupproret i Stockholm]]<br /> <br /> [[1851 - Hamnbyggnadsarbetare strejkar i Vadstena]]<br /> <br /> [[1853 - Hungeraktioner i Karlshamn]]<br /> <br /> [[1855 - Grennaupproret]]<br /> <br /> [[1855 - Hungeraktioner i Norrköping]]<br /> <br /> [[1855 - Hamnarbetare strejkar i Gävle]]<br /> <br /> [[1855 - Hamnarbetare organiserar sig i Västervik]]<br /> <br /> [[1860 - Strejk vid kanalbygge i Kristianstad]]<br /> <br /> [[1867 - Kungens skål i Västervik]]<br /> <br /> [[1867 - Brädgårdsarbetare strejkar i Gävle]]<br /> <br /> [[1867 - Hamnarbetare strejkar i Uddevalla]]<br /> <br /> [[1867 - Vedsågaroroligheter i Stockholm]]<br /> <br /> [[1867 - Hungeroroligheter i Kalmar]]<br /> <br /> [[1867 - Hungeroroligheter i Karlshamn]]<br /> <br /> [[1867 - Inställt Ostvikskrig]]<br /> <br /> [[1867 - Brödkriget i Norrköping]]<br /> <br /> [[1870 - Strejk vid kanalbygge i Kristianstad]]<br /> <br /> [[1871 - Arbetare i &quot;kända&quot; rörelser]]<br /> <br /> [[1872 - Arbetare i &quot;kända&quot; rörelser]]<br /> <br /> [[1879 - Sundsvallsstrejken]]<br /> <br /> [[1899 - Strejk i Malmberget]]<br /> <br /> [[1908 - Hamnstrejken]]<br /> <br /> [[1909 - Storstrejken]]<br /> <br /> [[1914 - Strejk mot krigshetsen i Gnosjö]]<br /> <br /> [[1915 - Barn strejkar på Österbybruks rovfält]]<br /> <br /> [[1917 - Hunger demonstrationer i Västervik]]<br /> <br /> [[1917 - Ådalen]]<br /> <br /> [[1917 - Bröduppror]]<br /> <br /> [[1917 - Brödupproret i Göteborg]]<br /> <br /> [[1919 - Strejk vid Österbybruk]]<br /> <br /> [[1920 - Strejk i Malmberget]]<br /> <br /> [[1921 - Vild strejk på Bräutigams konditori i Göteborg]]<br /> <br /> [[1921/22 - Sjöfolksstrejk]]<br /> <br /> [[1925 - Tonnårsgrabbar &quot;vilar&quot; sig till högre lön på sågverk i Sandviken]]<br /> <br /> [[1926 - Möllevångskravallerna]]<br /> <br /> [[1929 - Murarekonflikten i Stockholm]]<br /> <br /> [[1929 - Mörekonflikten]]<br /> <br /> [[1931 - Ådalen]]<br /> <br /> [[1928 - Stor gruvkonflikt efter lönereducering i mellansvenska gruvorna]]<br /> <br /> [[1933 - Stora Sjöfolksstrejken]]<br /> <br /> [[1933-34 - Byggnadskonflikten]]<br /> <br /> [[1933-34 - Flottarkonflikten vid övre Umeå-älvdal]]<br /> <br /> [[1934 - Vägstrejk mellan Vittangi och Svappavaara]]<br /> <br /> [[1945 - Metallstrejken]]<br /> <br /> [[1954 - Hamnarbetarstrejken]]<br /> <br /> [[1969 - Vild strejk vid LKAB´s gruvor]]<br /> <br /> [[1969 - Hamnarbetarstrejken i Göteborg]]<br /> <br /> [[1974/75 - Städerskestrejken]]<br /> <br /> [[1975 - Skogsarbetarstrejken]]<br /> <br /> [[1980 - Öjebystrejken]]<br /> <br /> == Special sidor ==<br /> <br /> [[Sverige - Offentlig sektor]]<br /> <br /> [[Sverige - Post]]<br /> <br /> == Litteratur ==<br /> <br /> * [[Kaj Kristensson|Kristensson]] - [[Hans Nyström|Nyström]] - [[Örjan Nyström|Nyström]]: ''[[Kristensson - Nyström - Nyström: Från mörkret stiga vi mot ljuset|Från mörkret stiga vi mot ljuset]]''. Arbetarrörelsens historia i Sverige.<br /> <br /> * Ragnerstam, Bunny: ''[[Ragnerstam, Bunny: Arbetare i Rörelse del 1|Arbetare i Rörelse del 1]]''. Tar upp 1840-50 och specielt [[1848 - Marsupproret i Stockholm|marsupproret 1848]]. 1986<br /> <br /> * Ragnerstam, Bunny: ''[[Ragnerstam, Bunny: Arbetare i Rörelse del 2|Arbetare i Rörelse del 2]]''. Tar upp 1860-talet och arbetarnas framförallt defensiva rörelser under perioden. 1987<br /> <br /> * Ragnerstam, Bunny: ''[[Ragnerstam, Bunny: En värld att vinna|En värld att vinna]]''. Arbetare i rörelse i Kristianstad år 1847 - 1885. 1983<br /> <br /> * Ragnerstam, Bunny: ''[[Ragnerstam, Bunny: Orons år|Orons år]]''. Historisk krönika om uppviglare och uppviglade i 1870-taletssverige. 1990</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=1925_-_Ton%C3%A5rsgrabbar_%22vilar%22_sig_till_h%C3%B6gre_l%C3%B6n_p%C3%A5_s%C3%A5gverk_i_Sandviken&diff=2386 2007-07-20T07:51:19Z

<p>Raven: flyttade 1925 - Tonnårsgrabbar &quot;vilar&quot; sig till högre lön på sågverk i Sandviken till 1925 - Tonårsgrabbar &quot;vilar&quot; sig till högre lön på sågverk i Sandviken: Stavfel.</p> <hr /> <div>Sommaren 1925 fick jag som 13-åring pröva på ett jobb i sågens timmersortering. Det var åtskilliga tonårsgrabbar som jobbade på sågen. Lönen var 25 öre timmen. Versteegh har ju aldrig haft ord om sig att betala högra löner, vilken versteeghsk årgång det än gällt. Vi grabbar kom överens om att vila istället för att jobba tills vi fick 8 öre mer i timmen. Vi lade oss på bryggorna i solskenet och vägrade preja in mer stock. Sågramarna gick tomma och maskinerna måste stanna. Det blev både hot och böner, löften och smicker, rabalder och parlamenterande tills vi slutligen fick våra begärda 8 öre.</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Diskussion:1925_-_Ton%C3%A5rsgrabbar_%22vilar%22_sig_till_h%C3%B6gre_l%C3%B6n_p%C3%A5_s%C3%A5gverk_i_Sandviken&diff=2388 2007-07-20T07:51:19Z

<p>Raven: flyttade Diskussion:1925 - Tonnårsgrabbar &quot;vilar&quot; sig till högre lön på sågverk i Sandviken till Diskussion:1925 - Tonårsgrabbar &quot;vilar&quot; sig till högre lön på sågverk i Sandviken: Stavfel.</p> <hr /> <div>Utdrag ur C.H Hermanssons intervjubok ''Kommunister'' (del 1 sida 165 Henry Nordlander).</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=1925_-_Tonn%C3%A5rsgrabbar_%22vilar%22_sig_till_h%C3%B6gre_l%C3%B6n_p%C3%A5_s%C3%A5gverk_i_Sandviken&diff=2387 2007-07-20T07:51:19Z

<p>Raven: flyttade 1925 - Tonnårsgrabbar &quot;vilar&quot; sig till högre lön på sågverk i Sandviken till 1925 - Tonårsgrabbar &quot;vilar&quot; sig till högre lön på sågverk i Sandviken: Stavfel.</p> <hr /> <div>#REDIRECT [[1925 - Tonårsgrabbar &quot;vilar&quot; sig till högre lön på sågverk i Sandviken]]</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Diskussion:1925_-_Tonn%C3%A5rsgrabbar_%22vilar%22_sig_till_h%C3%B6gre_l%C3%B6n_p%C3%A5_s%C3%A5gverk_i_Sandviken&diff=2389 2007-07-20T07:51:19Z

<p>Raven: flyttade Diskussion:1925 - Tonnårsgrabbar &quot;vilar&quot; sig till högre lön på sågverk i Sandviken till Diskussion:1925 - Tonårsgrabbar &quot;vilar&quot; sig till högre lön på sågverk i Sandviken: Stavfel.</p> <hr /> <div>#REDIRECT [[Diskussion:1925 - Tonårsgrabbar &quot;vilar&quot; sig till högre lön på sågverk i Sandviken]]</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Aufheben&diff=2385 2007-07-20T07:43:05Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Aufheben''' är ett tyskt ord som betyder &quot;ta upp&quot;, &quot;lyfta&quot;, &quot;behålla&quot; men också &quot;avsluta&quot;, &quot;upphäva&quot;. Marx använde begreppet aufheben, som han lånat från Hegel, med innebörden såväl att upphäva som att höja till en högre nivå.<br /> <br /> '''Aufheben''' är brittisk teoretisk tidskrift som kommit ut med 15 nummer sen hösten 1992. De som startade tidskriften deltog i kamper tillsammans - i [[rörelsen mot poll tax]] och kampanjen mot Gulfkriget - och började en studiecirkel i Marx ''[[Kapitalet]]'' och ''[[Grundrisse]]''. De är influerade av bland annat den italienska [[operaismo]]n, [[situationisterna]], klasskampsanarkism och den italienska och tyska vänsterkommunismen. Förutom att skriva rena teoretiska texter, har de även analyserat saker som workfare och anti-väg-rörelsen.<br /> <br /> [http://www.geocities.com/aufheben2/ Aufhebens hemsida] med alla pamfletter och nummer som getts ut fram till och med 2004.<br /> <br /> ===Svenska översättningar===<br /> *[http://www.motkraft.net/text/35 Kampen mot vägmonstret] (Aufheben nr 3, 1994)<br /> *[http://www.arbetsfornedringen.se/texter/arbetsdiciplin.html Arbetsdisciplinens återkomst] (Aufheben nr 8, 1999)<br /> *[http://www.riff-raff.se/6/ Ett bidrag till en kritik av förfallsteorin – förfallsteorin eller teorins förfall?] (Aufheben nr 2-4)</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Aufheben&diff=2384 2007-07-20T07:42:05Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Aufheben''' är ett tyskt ord som betyder &quot;ta upp&quot;, &quot;lyfta&quot;, &quot;behålla&quot; men också &quot;avsluta&quot;, &quot;upphäva&quot;. Marx använde begreppet aufheben, som han lånat från Hegel, med innebörden såväl att upphäva som att höja till en högre nivå.<br /> <br /> '''Aufheben''' är brittisk teoretisk tidskrift som kommit ut med 15 nummer sen hösten 1992. De som startade tidskriften deltog i kamper tillsammans - i [[rörelsen mot poll tax]] och kampanjen mot Gulfkriget - och började en studiecirkel i Marx ''[[Kapitalet]]'' och ''[[Grundrisse]]''. De är influerade av bland annat den italienska [[operaismo]]n, [[situationisterna]], klasskampsanarkism och den italienska och tyska vänsterkommunismen. Förutom att skriva rena teoretiska texter, har de även analyserat saker som workfare och anti-väg-rörelsen.<br /> <br /> [http://www.geocities.com/aufheben2/ Aufhebens hemsida] med alla pamfletter och nummer som getts ut fram till och med 2004.<br /> <br /> ===Svenska översättningar===<br /> *[http://www.motkraft.net/text/35 Kampen mot vägmonstret] (Aufheben nr 3, 1994)<br /> *[http://www.arbetsfornedringen.se/texter/arbetsdiciplin.html Arbetsdisciplinens återkomst] (Aufheben nr 8, 1999)<br /> *[http://www.riff-raff.se/6/ Ett bidrag till en kritik av förfallsteorin<br /> – förfallsteorin eller teorins förfall?] (Aufheben nr 2-4)</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Aufheben&diff=2383 2007-07-20T07:28:44Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Aufheben''' är ett tyskt ord som betyder &quot;ta upp&quot;, &quot;lyfta&quot;, &quot;behålla&quot; men också &quot;avsluta&quot;, &quot;upphäva&quot;.<br /> <br /> '''Aufheben''' är brittisk teoretisk tidskrift som kommit ut med 15 nummer sen hösten 1992. De som startade tidskriften deltog i kamper tillsammans - i [[rörelsen mot poll tax]] och kampanjen mot Gulfkriget - och började en studiecirkel i Marx ''[[Kapitalet]]'' och ''[[Grundrisse]]''. De är influerade av bland annat den italienska [[operaismo]]n, [[situationisterna]], klasskampsanarkism och den italienska och tyska vänsterkommunismen.<br /> <br /> [http://www.geocities.com/aufheben2/ Aufhebens hemsida] med alla pamfletter och nummer som getts ut fram till och med 2004.</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Aufheben&diff=2382 2007-07-19T21:15:01Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Aufheben''' är ett tyskt ord som betyder bla bla (får kolla upp i en tysk ordbok).<br /> <br /> '''Aufheben''' är brittisk teoretisk tidskrift som kommit ut med 15 nummer sen hösten 1992. De som startade tidskriften deltog i kamper tillsammans - i [[rörelsen mot poll tax]] och kampanjen mot Gulfkriget - och började en studiecirkel i Marx ''[[Kapitalet]]'' och ''[[Grundrisse]]''. De är influerade av bland annat den italienska [[operaismo]]n, [[situationisterna]], klasskampsanarkism och den italienska och tyska vänsterkommunismen.<br /> <br /> [http://www.geocities.com/aufheben2/ Aufhebens hemsida] med alla pamfletter och nummer som getts ut fram till och med 2004.</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Aufheben&diff=2381 2007-07-19T21:14:20Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Aufheben''' är ett tyskt ord som betyder bla bla (får kolla upp i en tysk ordbok).<br /> <br /> '''Aufheben''' är brittisk teoretisk tidskrift som kommit ut med 15 nummer sen hösten 1992. De som startade tidskriften deltog i kamper tillsammans - i [[rörelsen mot poll tax]] och kampanjen mot Gulfkriget - och började en studiecirkel i Marx [[''Kapitalet'']] och [[''Grundrisse'']]. De är influerade av bland annat den italienska [[operaismo]]n, [[situationisterna]], klasskampsanarkism och den italienska och tyska vänsterkommunismen.<br /> <br /> [http://www.geocities.com/aufheben2/ Aufhebens hemsida] med alla pamfletter och nummer som getts ut fram till och med 2004.</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Aufheben&diff=2380 2007-07-19T21:14:04Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Aufheben''' är ett tyskt ord som betyder bla bla (får kolla upp i en tysk ordbok).<br /> <br /> '''Aufheben''' är brittisk teoretisk tidskrift som kommit ut med 15 nummer sen hösten 1992. De som startade tidskriften deltog i kamper tillsammans - i [[rörelsen mot poll tax]] och kampanjen mot Gulfkriget - och började en studiecirkel i Marx [[''Kapitalet'']] och [[''Grundrisse'']]. De är influerade av bland annat den italienska [[operaismo]]n, [[situationisterna]], klasskampsanarkism och den italienska och tyska vänsterkommunismen.<br /> <br /> ==Läs mer==<br /> [http://www.geocities.com/aufheben2/ Aufhebens hemsida] med alla pamfletter och nummer som getts ut fram till och med 2004.</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Diskussion&diff=2379 2007-07-19T20:54:39Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>Här kan ni diskutera wikin och allt som har med den att göra. För att starta en ny diskussion gör bara en ny rubrik. Och glöm för guds skull inte att '''signera dina inlägg'''! Det gör du genom att klicka på redigeringsikonen &quot;Din signatur med tidstämpel&quot; som ligger näst längst ut till höger. För att hålla reda på vem som svarar vem i en diskussion är det också bra att använda sig av indragen text, vilket görs genom att lägga till ''':''' i början av raden.<br /> <br /> == Sidor som är bra att ha ==<br /> Jag har börjat med att hejdlöst sno sidor (exempelvis [[Hur man redigerar en sida]]) från andra wikis, som FZ Wiki och Wikipedia, så att vi inte ska behöva göra om allt från grunden. Det har funkat sådär.. finns mycket kvar att göra.--[[Användare:Iammany|iammany]] 23 februari 2007 kl. 18.27 (CET)<br /> <br /> :Fina ändringar. Börjar det likna nått. Om vi fortsätter i den här stilen är det ju nästan så man kan lansera siten snart.--[[Användare:Raven|raven]] 24 februari 2007 kl. 00.06 (CET)<br /> <br /> ==Öppen/Stäng==<br /> På texten som iammany snott så står det att wikin är öppen. Tycker vi ska ändra det till att skriva att wikin är stängd och bara registrerade kan skriva på den, men att om man vill ha konto här så är det bara att fråga. Kan man ju också skriva &quot;regler&quot; för vilka vi vill ha med och liknande... Ungefär så jag skrivit här: [[Polkagriswiki:Om]] --[[Användare:Raven|raven]] 24 februari 2007 kl. 13.44 (CET)<br /> <br /> :Go ahead!--[[Användare:Iammany|iammany]] 24 februari 2007 kl. 14.01 (CET)<br /> <br /> Har ändrat lite i navigeringen. Dumpat &quot;Tuff historia&quot; till förmån för &quot;Vår historia&quot; samt ändrat i sidebaren. Själva strukturen verkar ju komma igång lite, nu är det dags att fylla på med innehåll :-) Ska satsa på det nu, mest då i referensverket. --[[Användare:Raven|raven]] 25 februari 2007 kl. 20.17 (CET)<br /> <br /> <br /> == Bilder och thumbs ==<br /> Varför funkar det inte med thumbs? Bilderna funkar ju, men när jag lägger in som thumbs vill dom av någon anledning inte ladda.--[[Användare:Iammany|iammany]] 24 juni 2007 kl. 14.12 (CEST)<br /> <br /> : Det är flera bildfunktioner som inte verkar funka. Att rezisa dem funkar inte heller. Nu måste man lägga in bilden i denstorlek som ska användas i den specifika artikeln... o det är ju dumt omman vill ha lite högre upplösta bilder som kan användas i olika sammanhang o format. --[[Användare:Kurtake|Kurtake]] 24 juni 2007 kl. 16.09 (CEST)<br /> <br /> <br /> == Ordlista? ==<br /> Jag har funderat en del på om vi kanske skulle påbörja en ordlista, som komplement till referensverket. Jag tänker mig alltså en enskild sida med kortare förklaringar på både politisk-filosofiska begrepp och &quot;vanliga svåra ord&quot;. Finns det en risk att det blir överflödigt? Vad tycker ni? Generation online har också gjort likadant: http://www.generation-online.org/other/definitions.htm --[[Användare:Iammany|iammany]] 8 juli 2007 kl. 12.48 (CEST)<br /> <br /> Tycker det är en bra idé. Vi kan ju hålla den så koncis och funktionell som möjligt.--[[Användare:Zerkalo|Zerkalo]] 8 juli 2007 kl. 21.12 (CEST)<br /> <br /> Bra idé. --[[Användare:Raven|raven]] 8 juli 2007 kl. 23.45 (CEST)<br /> <br /> <br /> == Offentliggöra ==<br /> Nu måste det väl vara dags att offentliggöra wikin? Innehållsmässigt tycker jag att vi har tillräckligt. Det är som jag ser det bara layouten som behöver piffas upp något, t ex snygg logo och möjligen ett annat skal. Vad säger ni?--[[Användare:Iammany|iammany]] 19 juli 2007 kl. 17.26 (CEST)<br /> <br /> : Håller på å leker lite med logga. Det ska inte se ut som det gör nu. Det kanske är bäst med en liten cirkellogga o inget som tar så mkt plats. Ska lägga in en stöt i slutet av helgen.<br /> <br /> : Sen har vi inte ordentligt rett ut namn och sånt. Jag ser inte att den kan heta polkawikin el dylikt. Vi måste nog ta en diskussuion om detta. Vad den ska heta ligger ju lite på hur vi ser på det hära projektet.<br /> <br /> : För min del handlar detta om ett sätt att sammla kunskap och erfarenheter om vår historia och samtid. Denna form (Wikin)låter oss möta varandra i ett gemensamt kunskapande jag ser som grymt kreativt. När det sedan skall bjudas in folk som skall delta så känner iaf jag att jag vill känna dessa och veta att de är med av ett genuint skaparintresse.<br /> <br /> : Vad menar du när du säger offentliggöra? Dumpa ut på en massa forum o föra en massa liv eller bara börja sprida den bland bekanta? --[[Användare:Kurtake|Kurtake]] 19 juli 2007 kl. 21.32 (CEST)<br /> <br /> ::Jag menar bara att öppet börja länka till den. Inte nödvändigtvis att vi låter vem som helst registrera. Innan vi tillåter det bör vi nog vara fler som är aktiva administratörer/moderatorer som kan se till så att wikin inte saboteras.--[[Användare:Iammany|iammany]] 19 juli 2007 kl. 21.54 (CEST)<br /> <br /> :::Varför kan den inte heta polkawikin? Och angående nya användare så ska man naturligtvis ha koll på vilka det är och inte bjuda in vem som helst.--[[Användare:Raven|raven]] 19 juli 2007 kl. 22.54 (CEST)</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Klassammans%C3%A4ttning&diff=2363 2007-07-19T09:40:17Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av [[Operaismo|operaismen]], som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad. Hur hade kapitalet tekniskt sammansatt klassen, det vill säga hur såg organiserandet av arbetet ut, arbetsdelningen och vilken roll spelade tekniken. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens politiska sammansättning ut. Vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver splittringarna. Växelspelet mellan den ''tekniska sammansättningen'' och den ''politiska sammansättningen'' (vilket inte ska ses som något mekaniskt, utan hela tiden utgången av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets dekomposition av klassen och arbetarklassens rekomposition av klassen.<br /> <br /> I begreppet finns förståelsen att det är ''arbetarnas kamp som skapar dynamiken i kapitalismens utveckling'', tex så visar Marx i ''Kapitalet'' hur arbetarnas kamp för kortare arbetsdag tvingar kapitalisterna att intesifieria användandet av maskiner. Om arbetare som kämpar emot kapitalet ''komponerar'' ett kollektivt motstånd, måste kapitalet ''dekomponera'', eller splittra denna enhet. Detta sker genom en ständig förändring av produktionsmedlen. Med hjälp av omstruktureringar, organisatoriska förändringar och tekniska innovationer splittras eller oskadliggörs besvärliga grupper av arbetare. Men eftersom kapitalet är beroende av att kunna organisera arbete, kan arbetarna inte krossas helt. Varje kapitalistisk omstrukturering leder till nya former av arbete, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en ''rekomposition'' av arbetarklassen, med nya typer av kamp och möjligheter till motstånd.<br /> <br /> ==Läs mer==<br /> * [[Zerowork]]: ''[http://www.motkraft.net/text/37 Kapitalismens kriser]'' (Introduktion till första numret 1973 av den autonomistiska tidningen [[Zerowork]] (senare [[Midnight Notes]]) från USA)<br /> * [[Nick Dyer-Whiteford]]: ''[http://www.motkraft.net/fil/9 Klasskampens dubbla helix]'' (från boken ''Cyber-Marx'')<br /> * Kolinko: [http://www.riff-raff.se/3-4/klasam.php ''Klassammansättning'']<br /> * [http://www.motkraft.net/fil/9 ''Klassammansättning''] häfte sammansatt av ''Stockholms Autonoma Marxister'', innehåller de tre texterna ovan.</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Klassammans%C3%A4ttning&diff=2362 2007-07-19T09:37:38Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av [[Operaismo|operaismen]], som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad. Hur hade kapitalet tekniskt sammansatt klassen, det vill säga hur såg organiserandet av arbetet ut, arbetsdelningen och vilken roll spelade tekniken. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens politiska sammansättning ut. Vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver splittringarna. Växelspelet mellan den ''tekniska sammansättningen'' och den ''politiska sammansättningen'' (vilket inte ska ses som något mekaniskt, utan hela tiden utgången av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets dekomposition av klassen och arbetarklassens rekomposition av klassen.<br /> <br /> I begreppet finns förståelsen att det är ''arbetarnas kamp som skapar dynamiken i kapitalismens utveckling'', tex så visar Marx i ''Kapitalet'' hur arbetarnas kamp för kortare arbetsdag tvingar kapitalisterna att intesifieria användandet av maskiner. Om arbetare som kämpar emot kapitalet ''komponerar'' ett kollektivt motstånd, måste kapitalet ''dekomponera'', eller splittra denna enhet. Detta sker genom en ständig förändring av produktionsmedlen. Med hjälp av omstruktureringar, organisatoriska förändringar och tekniska innovationer splittras eller oskadliggörs besvärliga grupper av arbetare. Men eftersom kapitalet är beroende av att kunna organisera arbete, kan arbetarna inte krossas helt. Varje kapitalistisk omstrukturering leder till nya former av arbete, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en ''rekomposition'' av arbetarklassen, med nya typer av kamp och möjligheter till motstånd.<br /> <br /> ==Läs mer==<br /> * [[Zerowork]]: ''[http://www.motkraft.net/text/37 Kapitalismens kriser]'' (Introduktion till första numret 1973 av den autonomistiska tidningen [[Zerowork]] (senare [[Midnight Notes]]) från USA)<br /> * [[Nick Dyer-Whiteford]]: ''[http://www.motkraft.net/fil/9 Klasskampens dubbla helix]'' (från boken ''Cyber-Marx'')<br /> * [http://www.motkraft.net/fil/9 ''Klassammansättning''] häfte sammansatt av ''Stockholms Autonoma Marxister''</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Klassammans%C3%A4ttning&diff=2361 2007-07-19T09:32:48Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av [[Operaismo|operaismen]], som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad. Hur hade kapitalet tekniskt sammansatt klassen, det vill säga hur såg organiserandet av arbetet ut, arbetsdelningen och vilken roll spelade tekniken. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens politiska sammansättning ut. Vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver splittringarna. Växelspelet mellan den ''tekniska sammansättningen'' och den ''politiska sammansättningen'' (vilket inte ska ses som något mekaniskt, utan hela tiden utgången av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets dekomposition av klassen och arbetarklassens rekomposition av klassen.<br /> <br /> I begreppet finns förståelsen att det är ''arbetarnas kamp som skapar dynamiken i kapitalismens utveckling'', tex så visar Marx i ''Kapitalet'' hur arbetarnas kamp för kortare arbetsdag tvingar kapitalisterna att intesifieria användandet av maskiner. Om arbetare som kämpar emot kapitalet ''komponerar'' ett kollektivt motstånd, måste kapitalet ''dekomponera'', eller splittra denna enhet. Detta sker genom en ständig förändring av produktionsmedlen. Med hjälp av omstruktureringar, organisatoriska förändringar och tekniska innovationer splittras eller oskadliggörs besvärliga grupper av arbetare. Men eftersom kapitalet är beroende av att kunna organisera arbete, kan arbetarna inte krossas helt. Varje kapitalistisk omstrukturering leder till nya former av arbete, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en ''rekomposition'' av arbetarklassen, med nya typer av kamp och möjligheter till motstånd.<br /> <br /> ==Läs mer==<br /> * [[Zerowork]]: [http://www.motkraft.net/text/37 Kapitalismens kriser] (Introduktion till första numret 1973 av den autonomistiska tidningen [[Zerowork]] (senare [[Midnight Notes]]) från USA)<br /> * [[Nick Dyer-Whiteford]]: [http://www.motkraft.net/fil/9 Klasskampens dubbla helix] (från boken ''Cyber-Marx'')<br /> * [http://www.motkraft.net/fil/9 ''Klassammansättning''] häfte sammansatt av ''Stockholms Autonoma Marxister''</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Klassammans%C3%A4ttning&diff=2360 2007-07-19T09:27:04Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av [[Operaismo|operaismen]], som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad. Hur hade kapitalet tekniskt sammansatt klassen, det vill säga hur såg organiserandet av arbetet ut, arbetsdelningen och vilken roll spelade tekniken. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens politiska sammansättning ut. Vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver splittringarna. Växelspelet mellan den ''tekniska sammansättningen'' och den ''politiska sammansättningen'' (vilket inte ska ses som något mekaniskt, utan hela tiden utgången av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets dekomposition av klassen och arbetarklassens rekomposition av klassen.<br /> <br /> I begreppet finns förståelsen att det är arbetarklassen, och inte kapitalet, som är motorn i kapitalismen. Det är arbetarnas kamp som får kapitalet att reagera, inte tvärtom. Om arbetare som kämpar emot kapitalet ''komponerar'' ett kollektivt motstånd, måste kapitalet ''dekomponera'', eller splittra denna enhet. Detta sker genom en ständig förändring av produktionsmedlen. Med hjälp av omstruktureringar, organisatoriska förändringar och tekniska innovationer splittras eller oskadliggörs besvärliga grupper av arbetare. Men eftersom kapitalet är beroende av att kunna organisera arbete, kan arbetarna inte krossas helt. Varje kapitalistisk omstrukturering leder till nya former av arbete, vilket i sin tur skapar förutsättningar för en ''rekomposition'' av arbetarklassen, med nya typer av kamp och möjligheter till motstånd.<br /> <br /> ==Läs mer==<br /> * [[Zerowork]]: [http://www.motkraft.net/text/37 Kapitalismens kriser] (Introduktion till första numret 1973 av den autonomistiska tidningen [[Zerowork]] (senare [[Midnight Notes]]) från USA)<br /> * [[Nick Dyer-Whiteford]]: [http://www.motkraft.net/fil/9 Klasskampens dubbla helix] (från boken ''Cyber-Marx'')<br /> * [http://www.motkraft.net/fil/9 ''Klassammansättning''] häfte sammansatt av ''Stockholms Autonoma Marxister''</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Klassammans%C3%A4ttning&diff=2359 2007-07-19T09:18:47Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av [[Operaismo|operaismen]], som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad. Hur hade kapitalet tekniskt sammansatt klassen, det vill säga hur såg organiserandet av arbetet ut, arbetsdelningen och vilken roll spelade tekniken. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens politiska sammansättning ut. Vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver splittringarna. Växelspelet mellan den ''tekniska sammansättningen'' och den ''politiska sammansättningen'' (vilket inte ska ses som något mekaniskt, utan hela tiden utgången av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets dekomposition av klassen och arbetarklassens rekomposition av klassen.<br /> <br /> ==Läs mer==<br /> * [[Zerowork]]: [http://www.motkraft.net/text/37 Kapitalismens kriser] (Introduktion till första numret 1973 av den autonomistiska tidningen [[Zerowork]] (senare [[Midnight Notes]]) från USA)<br /> * [[Nick Dyer-Whiteford]]: [http://www.motkraft.net/fil/9 Klasskampens dubbla helix] (från boken ''Cyber-Marx'')<br /> * [http://www.motkraft.net/fil/9 ''Klassammansättning''] häfte sammansatt av ''Stockholms Autonoma Marxister''</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Klassammans%C3%A4ttning&diff=2358 2007-07-19T08:33:56Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av [[Operaismo|operaismen]], som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad. Hur hade kapitalet tekniskt sammansatt klassen, det vill säga hur såg organiserandet av arbetet ut, arbetsdelningen och vilken roll spelade tekniken. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens politiska sammansättning ut. Vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver splittringarna. Växelspelet mellan den ''tekniska sammansättningen'' och den ''politiska sammansättningen'' (vilket inte ska ses som något mekaniskt, utan hela tiden utgången av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets dekomposition av klassen och arbetarklassens rekomposition av klassen.<br /> <br /> ==Läs mer==<br /> * [[Zerowork]]: [http://www.motkraft.net/text/37 Kapitalismens kriser] (Introduktion till första numret 1973 av den autonomistiska tidningen [[Zerowork]] (senare [[Midnight Notes]]) från USA)<br /> *</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Klassammans%C3%A4ttning&diff=2357 2007-07-19T08:33:41Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av [[Operaismo|operaismen]], som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad. Hur hade kapitalet tekniskt sammansatt klassen, det vill säga hur såg organiserandet av arbetet ut, arbetsdelningen och vilken roll spelade tekniken. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens politiska sammansättning ut. Vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver splittringarna. Växelspelet mellan den ''tekniska sammansättningen'' och den ''politiska sammansättningen'' (vilket inte ska ses som något mekaniskt, utan hela tiden utgången av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets dekomposition av klassen och arbetarklassens rekomposition av klassen.<br /> <br /> Läs mer:<br /> * [[Zerowork]]: [http://www.motkraft.net/text/37 Kapitalismens kriser] (Introduktion till första numret 1973 av den autonomistiska tidningen [[Zerowork]] (senare [[Midnight Notes]]) från USA)<br /> *</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Klassammans%C3%A4ttning&diff=2356 2007-07-19T08:33:10Z

<p>Raven: Ny sida: '''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av operaismen, som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska ...</p> <hr /> <div>'''Klassammansättning''', eller '''klasskomposition''' (på engelska: ''class composition''), är ett begrepp myntat av [[operaismen]], som på 50-talet bröt med de övriga kommunistiska partiernas låsta syn på arbetarklassen som en homogen massa. Istället försökte operaisterna se hur arbetarklassen var strukturerad. Hur hade kapitalet tekniskt sammansatt klassen, det vill säga hur såg organiserandet av arbetet ut, arbetsdelningen och vilken roll spelade tekniken. Och än mer intressant: hur såg arbetarklassens politiska sammansättning ut. Vilka kamper enade den heterogena klassens olika delar och gick utöver splittringarna. Växelspelet mellan den ''tekniska sammansättningen'' och den ''politiska sammansättningen'' (vilket inte ska ses som något mekaniskt, utan hela tiden utgången av kampen mellan arbetarklassen och kapitalet) går att se cykliskt som kapitalets dekomposition av klassen och arbetarklassens rekomposition av klassen.<br /> <br /> Läs mer:<br /> * [[Zerowork]]: [http://www.motkraft.net/text/37 Kapitalismens kriser] (Introduktion till första numret 1973 av den autonomistiska tidningen [[Zerowork]] (senare [[Midnight Notes]]) från USA)<br /> *</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Kommunisering&diff=2354 2007-07-17T14:12:40Z

<p>Raven: litet stavfel</p> <hr /> <div>'''Kommunisering''' betecknar det processartade överskridandet och omkullkastandet av det kapitalistiska produktionssättet. Kommuniseringen är den process som bryter ner det kapitalistiska produktionssättets relationer och samtidigt skapar nya social relationer, vilka varken kan mätas eller värderas: dvs. upprättar [[kommunism]]. Kommunisering innefattar således två sidor, en destruktiv och en konstruktiv. [[Marcel]] kallar dessa för angrepp och undandragande.<br /> <br /> :“Vi har dels kommuniseringen som intern rörelse i klasskampen och dels kommuniseringens externa dimension. Dessa två moment är sammanvävda och ofta samtidiga, de implicerar således inte en temporal differens. Det behöver inte vara så att rörelsen sker innan konstitueringen, i själva verket är de ofta samtidiga processer. Det som är av vikt att påpeka är att de inte härleder från varandra. Detta eftersom rörelsen och dimensionen produceras av skilda former av praktiker. Dock måste den interna rörelsen utvecklas och avanceras om kommuniseringens externa uttryck ska kunna ges, precis som den formella underordningen sker innan den reella. Kommuniseringens externa dimension är således avhängig klasskampen, det vill säga kommuniseringen som intern rörelse. Den interna rörelsen är negationen, följaktligen proletariatets rörelse inom men mot kapitalet (avobjektivering och avsubjektivering), medan den externa dimensionen är resultatet av en rent konstituerande praktik.”</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Kommunism&diff=2240 2007-07-12T07:20:52Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Kommunism''' (från franskan: ''communisme'' och ytterst av latin: ''communis'', gemensam) är en benämning på flera närbesläktade idéer om att egendomen i ett samhälle bör vara gemensamt ägd. Inom marxismen är det också benämningen på det tillstånd i samhällsutvecklingen där klasserna och staten upplösts och produktionsresultatet fördelas åt alla efter behov.<br /> <br /> Många använder beteckningen kommunism om den [[ideologi]] som skapades av Vladimir Lenin (leninism) och vidareutvecklades i olika riktningar av efterföljare som Lev Trotskij (trotskism), Josef Stalin (stalinism) och Mao Zedong (maoism). Det förekommer också att länder som kallat sig socialistiska benämns som &quot;kommuniststater&quot; eftersom de haft ett styrande kommunistparti. Detta är dock enligt den marxistiska (och även den leninistiska) terminologin en självmotsägelse, då kommunismen inte bara är klasslös, utan även statslös. Enligt den marxistiska teorin mister staten sin funktion först när samhällsklasserna är upplösta. Därefter kan ett kommunistiskt samhälle som innebär ett stats- och klasslöst samhälle uppstå.<br /> <br /> Andra väljer istället att betona kommunismen som en praktik, en så kallad &quot;materiell rörelse&quot; som existerar redan idag. Kommunismen ses då inte som en [[ideologi]] utan som en tendens i klasskampen, ett uttryck för arbetarklassens kamp mot lönearbetet.<br /> <br /> &lt;blockquote&gt;Kommunismen är inte ett ideal som skall förverkligas. Den existerar redan, inte som ett samhälle men som en strävan, en uppgift att förbereda sig för. Kommunismen är rörelsen som försöker avskaffa de levnadsförhållanden som bestäms av lönearbetet och den kommer att avskaffa dem genom revolution. - [http://www.riff-raff.se/vd/kapitalism_o_kommunism.php Gilles Dauvé: ''Kapitalism och kommunism'']&lt;/blockquote&gt;<br /> <br /> &lt;blockquote&gt;Mr. Heinzen föreställer sig kommunismen som en särskild doktrin som härrör ur en bestämd teoretisk princip som dess kärna och drar vidare konsekvenser av detta. Mr. Heinzen har väldigt fel. Kommunismen är ingen doktrin, utan en rörelse som växer från fakta snarare än principer. Kommunister förutsätter inte den eller den filosofin utan all förfluten historia och framförallt, dess verkliga och faktiska resultat i de civiliserade länderna. […] Till den grad kommunismen är en teori är den det teoretiska uttrycket för proletariatets situation i sin kamp och den teoretiska sammanfattningen av förutsättningarna för proletariatets frigörelse. - Friedrich Engels, ”Die Kommunisten und Karl Heinzen”, Deutsche-Brüsseler-Zeitung nr 79, 3 oktober 1847&lt;/blockquote&gt;<br /> <br /> Detta perspektiv innebär bland annat att fokus förflyttas från ett hypotetiskt drömsamhälle till de möjligheter och begränsningar som finns här och nu. [[Kommunisering]] är ett begrepp som allt oftare används om denna pågående strävan efter att överskrida kapitalismen.</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Diskussion&diff=2222 2007-07-08T21:45:18Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>Här kan ni diskutera wikin och allt som har med den att göra. För att starta en ny diskussion gör bara en ny rubrik. Och glöm för guds skull inte att '''signera dina inlägg'''! Det gör du genom att klicka på redigeringsikonen &quot;Din signatur med tidstämpel&quot; som ligger näst längst ut till höger. För att hålla reda på vem som svarar vem i en diskussion är det också bra att använda sig av indragen text, vilket görs genom att lägga till ''':''' i början av raden.<br /> <br /> == Sidor som är bra att ha ==<br /> Jag har börjat med att hejdlöst sno sidor (exempelvis [[Hur man redigerar en sida]]) från andra wikis, som FZ Wiki och Wikipedia, så att vi inte ska behöva göra om allt från grunden. Det har funkat sådär.. finns mycket kvar att göra.--[[Användare:Iammany|iammany]] 23 februari 2007 kl. 18.27 (CET)<br /> <br /> :Fina ändringar. Börjar det likna nått. Om vi fortsätter i den här stilen är det ju nästan så man kan lansera siten snart.--[[Användare:Raven|raven]] 24 februari 2007 kl. 00.06 (CET)<br /> <br /> ==Öppen/Stäng==<br /> På texten som iammany snott så står det att wikin är öppen. Tycker vi ska ändra det till att skriva att wikin är stängd och bara registrerade kan skriva på den, men att om man vill ha konto här så är det bara att fråga. Kan man ju också skriva &quot;regler&quot; för vilka vi vill ha med och liknande... Ungefär så jag skrivit här: [[Polkagriswiki:Om]] --[[Användare:Raven|raven]] 24 februari 2007 kl. 13.44 (CET)<br /> <br /> :Go ahead!--[[Användare:Iammany|iammany]] 24 februari 2007 kl. 14.01 (CET)<br /> <br /> Har ändrat lite i navigeringen. Dumpat &quot;Tuff historia&quot; till förmån för &quot;Vår historia&quot; samt ändrat i sidebaren. Själva strukturen verkar ju komma igång lite, nu är det dags att fylla på med innehåll :-) Ska satsa på det nu, mest då i referensverket. --[[Användare:Raven|raven]] 25 februari 2007 kl. 20.17 (CET)<br /> <br /> <br /> == Bilder och thumbs ==<br /> Varför funkar det inte med thumbs? Bilderna funkar ju, men när jag lägger in som thumbs vill dom av någon anledning inte ladda.--[[Användare:Iammany|iammany]] 24 juni 2007 kl. 14.12 (CEST)<br /> <br /> : Det är flera bildfunktioner som inte verkar funka. Att rezisa dem funkar inte heller. Nu måste man lägga in bilden i denstorlek som ska användas i den specifika artikeln... o det är ju dumt omman vill ha lite högre upplösta bilder som kan användas i olika sammanhang o format. --[[Användare:Kurtake|Kurtake]] 24 juni 2007 kl. 16.09 (CEST)<br /> <br /> <br /> == Ordlista? ==<br /> Jag har funderat en del på om vi kanske skulle påbörja en ordlista, som komplement till referensverket. Jag tänker mig alltså en enskild sida med kortare förklaringar på både politisk-filosofiska begrepp och &quot;vanliga svåra ord&quot;. Finns det en risk att det blir överflödigt? Vad tycker ni? Generation online har också gjort likadant: http://www.generation-online.org/other/definitions.htm --[[Användare:Iammany|iammany]] 8 juli 2007 kl. 12.48 (CEST)<br /> <br /> Tycker det är en bra idé. Vi kan ju hålla den så koncis och funktionell som möjligt.--[[Användare:Zerkalo|Zerkalo]] 8 juli 2007 kl. 21.12 (CEST)<br /> <br /> Bra idé. --[[Användare:Raven|raven]] 8 juli 2007 kl. 23.45 (CEST)</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Antonio_Negri&diff=2217 2007-07-08T03:10:32Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>[[Bild:Negri1.jpg‎|Antonio Negri|right]]'''Antonio (Toni) Negri''' är italiensk marxist, en av [[operaismo]]s stora namn. Negri var med och bildade ''Potere Operaio'' (Arbetarmakt) 1969 och var en av ledarna i ''Autonomia Operaia'', och skrev för de [[operaismo|operaistiska]] tidskrifterna ''Quaderni Rossi'' och ''Classe Operaia''.<br /> <br /> Han blev i slutet av 70-talet anklagad för att vara ideolog för ''Röda Brigaderna'', som var involverade i kidnappningen och senare mordet på '''Aldo Moro''', ledare för Italiens kristdemokratiska parti. Även fast han inte hade några förbindelser med ''Röda Brigaderna'' blev hand dömd för &quot;association and insurrection against the state&quot; (hur översätts det?). Negri flydde då till Frankrike och undervisade på ''Université de Vincennes'' och ''Collège International de Philosophie'' i Paris, tillsammand med [[Jacques Derrida]], [[Michel Foucault]] and [[Gilles Deleuze]]. 1997 återvände han frivilligt till Italien och avtjänade sitt straff. Idag lever han i Padua.<br /> <br /> Antonio Negris arbete spänner över filosofi, politisk teori och kulturkritik. Negri har läst och kommenterat arbeten av [[Karl Marx|Marx]] (''[[Marx Beyond Marx]]''), [[Vladimir Lenin|Lenin]] (''Trenatre lezioni su Lenin'') och [[Barach Spinoza|Spinoza]] (''The Savage Anomaly''). En av hans viktigaste bidrag är den &quot;sociala arbetaren&quot;, ett postfordistiskt subjekt som är arvtagare till den fordistiska &quot;massarbetaren&quot;. Han menar att då kapitalet var tvingad att expandera produktionen och sin dominans över samhället i sin helhet, blir grupper som studenter, hemmafruar och arbetslösa intressanta som nya subjekt i en revolutionär strategi. Hans arbete ändrar inriktning från det sena sjuttiotalet till nittiotalet, då han anammar poststrukturalismen, och börjar förkasta behovet av en &quot;extern&quot; kraft för att mobilisera arbetarklassen. Hans fokus på revolutionär subjektivitet ändras från idén om massarbetaren till det självorganiserade [[multituden]], ett koncept som kommer från Spinoza.<br /> <br /> (Har använt denna för stycket ovan: http://affinityproject.org/theories/negri.html)<br /> <br /> ==Se också==<br /> [[Bibliografi och länkar till Antonio Negri]]</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Diskussion:Referensverket&diff=2215 2007-07-08T03:00:55Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>Nu när det börjar bli ett gäng artiklar tycker jag att vi ändrar till en lista med flera (två eller tre) kolumner. Nån som vet hur det fixas? Har sett det på wikipedia nångång, men hittar ingen nu och vet inte hur man gör..--[[Användare:Iammany|iammany]] 30 juni 2007 kl. 21.32 (CEST)<br /> <br /> Fixat kolumner. Står mer om hur man redigerar sådana här: http://www.mediawiki.org/wiki/Help:Tables --[[Användare:Raven|raven]] 8 juli 2007 kl. 05.00 (CEST)</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Fil:Den_omojliga_kapitalismen.zip&diff=2202 2007-07-08T00:26:53Z

<p>Raven: test</p> <hr /> <div>test</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Fil:08routledge.pdf&diff=2201 2007-07-08T00:07:31Z

<p>Raven: test</p> <hr /> <div>test</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Fil:Arne18.gif&diff=2188 2007-07-07T23:32:07Z

<p>Raven: test</p> <hr /> <div>test</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Batkogruppen&diff=2032 2007-06-29T11:38:46Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Batkogruppen''' (på gatan &quot;Los Batkos Locos&quot;) är en sammanslutning av personer som engagerar sig i kommunistisk teoribildning. Till verksamheten hör redaktionsarbetet och utgivningen av tidskriften ''[[Dissident]]'', som är gruppens huvudsakliga syssla, och [[Polkagriswiki:Om|Polkawikin]] (som görs tillsammans med [[Polkagrisar]]). I samband med utgivningen av ''Dissident'' hålls också föredrag. Enskilda personer från Batkogruppen är också involverade i [[Motarbetaren]].<br /> <br /> Gruppen skrev till första numret av ''Dissident'' en plattform med tydligt avstamp i en anarkistisk kommunism, men har nu övergett slika programmatiska positioner till förmån för en sökande, odogmatisk öppenhet gentemot teori. På sin hemsida kallar de sig &quot;odogmatiska kommunister&quot;. I annan möjlig beteckning skulle kunna vara &quot;kätterska anarkister&quot;, vilket enskilda &quot;batkoiter&quot; använder.<br /> <br /> <br /> == Se också ==<br /> * Tidskriften [[Dissident]]<br /> * [http://www.batko.se Batkogruppens hemsida]</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Diskussion:Vita_garden&diff=1805 2007-06-19T10:49:51Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>Snyggade till lite, tog bort lite stavfel och annat. En undran: heter det inte slaktar'''en'''? Inte slaktarn? --[[Användare:Raven|raven]] 19 juni 2007 kl. 10.27 (CEST)<br /> <br /> Om jag inte missminner mig så är det just slaktar'''n''' som är det korrekta uttalet. Iaf om vi går på Veinö Linnas skildringar, o det bör vi väll. --[[Användare:Kurtake|Kurtake]] 19 juni 2007 kl. 11.37 (CEST)<br /> <br /> Jag har också alltid hört det refereras till som Slaktarn. Säkert heter det nåt på finska men vad vet jag inte. --[[Användare:DN|DN]] 19 juni 2007 kl. 12.17 (CEST)<br /> <br /> Det jag menar är att &quot;slaktarn&quot; är talspråk för slaktaren.--[[Användare:Raven|raven]] 19 juni 2007 kl. 12.49 (CEST)</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Kommunism&diff=1796 2007-06-19T10:36:52Z

<p>Raven: Ny sida: '''Kommunism''' (från franskan: ''communisme'' och ytterst av latin: ''communis'', gemensam) är en benämning på flera närbesläktade idéer om att egendomen i ett samhälle bör vara g...</p> <hr /> <div>'''Kommunism''' (från franskan: ''communisme'' och ytterst av latin: ''communis'', gemensam) är en benämning på flera närbesläktade idéer om att egendomen i ett samhälle bör vara gemensamt ägd. Inom marxismen är det också benämningen på det tillstånd i samhällsutvecklingen där klasserna och staten upplösts och produktionsresultatet fördelas åt alla efter behov.<br /> <br /> Många använder beteckningen kommunism om den [[ideologi]] som skapades av Vladimir Lenin (leninism) och vidareutvecklades i olika riktningar av efterföljare som Lev Trotskij (trotskism), Josef Stalin (stalinism) och Mao Zedong (maoism). Det förekommer också att länder som kallat sig socialistiska benämns som &quot;kommuniststater&quot; eftersom de haft ett styrande kommunistparti. Detta är dock enligt den marxistiska (och även den leninistiska) terminologin en självmotsägelse, då kommunismen inte bara är klasslös, utan även statslös. Enligt den marxistiska teorin mister staten sin funktion först när samhällsklasserna är upplösta. Därefter kan ett kommunistiskt samhälle som innebär ett stats- och klasslöst samhälle uppstå.<br /> <br /> Andra väljer istället att betona kommunismen som en praktik, en så kallad &quot;materiell rörelse&quot; som existerar redan idag. Kommunismen ses då inte som en [[ideologi]] utan som en tendens i klasskampen, ett uttryck för arbetarklassens kamp mot lönearbetet.<br /> <br /> &lt;blockquote&gt;Kommunismen är inte ett ideal som skall förverkligas. Den existerar redan, inte som ett samhälle men som en strävan, en uppgift att förbereda sig för. Kommunismen är rörelsen som försöker avskaffa de levnadsförhållanden som bestäms av lönearbetet och den kommer att avskaffa dem genom revolution. - [http://www.riff-raff.se/vd/kapitalism_o_kommunism.php Gilles Dauvé: ''Kapitalism och kommunism'']&lt;/blockquote&gt;</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Diskussion:Vita_garden&diff=1756 2007-06-19T08:27:17Z

<p>Raven: Ny sida: Snyggade till lite, tog bort lite stavfel och annat. En undran: heter det inte slaktar'''en'''? Inte slaktarn? --~~~~</p> <hr /> <div>Snyggade till lite, tog bort lite stavfel och annat. En undran: heter det inte slaktar'''en'''? Inte slaktarn? --[[Användare:Raven|raven]] 19 juni 2007 kl. 10.27 (CEST)</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Vita_garden&diff=1755 2007-06-19T08:26:29Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>Borgararmé eller garde som bekrigar och våldför sig på arbetare som reser sig för förbättra sin situation. För att bevara oss i ofrihet räcker det inte alltid med en reguljär armé. Särskilt inte om soldaternas lojalitet lutar åt de kämpande arbetarna. De vita gardena består av naturliga själ oftast av människor högre upp på samhällsstegen, ägare och andra som har mycket att försvara i det här samhället, men också av proletärer som låter sig köpas, inte anser sig ha något eller tvingas delta. <br /> <br /> Under [[1917-18 - Finska revolutionen|Finska]] och [[1917 - Ryska revolutionen|Ryska revolutionen]] gick borgarstyrkorna under namnet Vita Gardena, men begreppet kan också användas i mindre spektakulära sammanhang som när arbetsköparen med sin värvade privatarmé krossar en strejk.<br /> <br /> I Finland kallades vitgardisterna också för [[slaktarn]]a.</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Riff-raff&diff=1729 2007-06-18T12:21:16Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Riff-raff''' är en svensk kommunistisk teoretisk tidskrift. De presenterar sig själva så här på sin [http://www.riff-raff.se/info.php hemsida]:<br /> <br /> Riff-raff är en tidskrift för en teoretisk diskussion om kommunism som verklig rörelse. Vi intresserar oss för alla aspekter av arbetarklassens självständiga kamp och organisering, kapitalets negation och möjliga överskridande.<br /> <br /> Vi hämtar inspiration från strömningar som vänsterkommunism och [[operaismo|operaism]] men strävar efter att gå bortom dessa genom att återvända till Marx i sökandet efter en ny syntes.<br /> <br /> De flesta av oss i redaktionen har vår bakgrund i den utomparlamentariska vänstern som växte fram under 90-talet, men har försökt att orientera oss bortom aktivismen. Riff-raff startades upp 2001 i den dåvarande rådssocialistiska organisationen [[Folkmakt]]s regi, men står från och med nummer 3-4 organisatoriskt obunden. Då hade bland annat folk från den mer autonomistiskt inspirerade kommunistiska gruppen [[Kämpa Tillsammans!]] gått in i redaktionsarbetet. Riff-raffs målsättning idag är inte att bevara eller skapa någon politisk ideologi, utan snarare att diskutera och bidra till en öppen, kritisk och sammanhängande teori om kapitalismen och dess möjliga överskridande.<br /> <br /> För oss är teori och praktik två moment av samma samhälleliga helhetsprocess. Vi befinner oss inom och mot kapitalet och tvingas därför att kämpa, reflektera och teoretisera. Vi gör det för oss själva, som på ett eller annat sätt delaktiga i klasskampen i det kapitalistiska samhället på 2000-talet, den »verkliga rörelsen», den »inför våra ögon pågående historiska rörelsen». Men samtidigt menar vi att vår kritik i och med detta även har sin giltighet för andra i samma situation. Vi vill inspirera och bli inspirerade.<br /> <br /> ==Läs mer==<br /> * [http://www.riff-raff.se Riff-raffs hemsida]</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Riff-raff&diff=1728 2007-06-18T12:20:56Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Riff-raff''' är en svensk kommunistisk teoretisk tidskrift. De presenterar sig själva så här på sin [http://www.riff-raff.se/info.php hemsida]:<br /> <br /> Riff-raff är en tidskrift för en teoretisk diskussion om kommunism som verklig rörelse. Vi intresserar oss för alla aspekter av arbetarklassens självständiga kamp och organisering, kapitalets negation och möjliga överskridande.<br /> <br /> Vi hämtar inspiration från strömningar som vänsterkommunism och [[operaism]] men strävar efter att gå bortom dessa genom att återvända till Marx i sökandet efter en ny syntes.<br /> <br /> De flesta av oss i redaktionen har vår bakgrund i den utomparlamentariska vänstern som växte fram under 90-talet, men har försökt att orientera oss bortom aktivismen. Riff-raff startades upp 2001 i den dåvarande rådssocialistiska organisationen [[Folkmakt]]s regi, men står från och med nummer 3-4 organisatoriskt obunden. Då hade bland annat folk från den mer autonomistiskt inspirerade kommunistiska gruppen [[Kämpa Tillsammans!]] gått in i redaktionsarbetet. Riff-raffs målsättning idag är inte att bevara eller skapa någon politisk ideologi, utan snarare att diskutera och bidra till en öppen, kritisk och sammanhängande teori om kapitalismen och dess möjliga överskridande.<br /> <br /> För oss är teori och praktik två moment av samma samhälleliga helhetsprocess. Vi befinner oss inom och mot kapitalet och tvingas därför att kämpa, reflektera och teoretisera. Vi gör det för oss själva, som på ett eller annat sätt delaktiga i klasskampen i det kapitalistiska samhället på 2000-talet, den »verkliga rörelsen», den »inför våra ögon pågående historiska rörelsen». Men samtidigt menar vi att vår kritik i och med detta även har sin giltighet för andra i samma situation. Vi vill inspirera och bli inspirerade.<br /> <br /> ==Läs mer==<br /> * [http://www.riff-raff.se Riff-raffs hemsida]</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Diskussion:Riff-raff&diff=1726 2007-06-18T12:17:38Z

<p>Raven: Ny sida: Snyggade till lite bara. --~~~~</p> <hr /> <div>Snyggade till lite bara. --[[Användare:Raven|raven]] 18 juni 2007 kl. 14.17 (CEST)</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Riff-raff&diff=1725 2007-06-18T12:17:17Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Riff-raff''' är en svensk kommunistisk teoretisk tidskrift. De presenterar sig själva så här på sin [http://www.riff-raff.se/info.php hemsida]:<br /> <br /> Riff-raff är en tidskrift för en teoretisk diskussion om kommunism som verklig rörelse. Vi intresserar oss för alla aspekter av arbetarklassens självständiga kamp och organisering, kapitalets negation och möjliga överskridande.<br /> <br /> Vi hämtar inspiration från strömningar som vänsterkommunism och operaism men strävar efter att gå bortom dessa genom att återvända till Marx i sökandet efter en ny syntes.<br /> <br /> De flesta av oss i redaktionen har vår bakgrund i den utomparlamentariska vänstern som växte fram under 90-talet, men har försökt att orientera oss bortom aktivismen. Riff-raff startades upp 2001 i den dåvarande rådssocialistiska organisationen [[Folkmakt]]s regi, men står från och med nummer 3-4 organisatoriskt obunden. Då hade bland annat folk från den mer autonomistiskt inspirerade kommunistiska gruppen [[Kämpa Tillsammans!]] gått in i redaktionsarbetet. Riff-raffs målsättning idag är inte att bevara eller skapa någon politisk ideologi, utan snarare att diskutera och bidra till en öppen, kritisk och sammanhängande teori om kapitalismen och dess möjliga överskridande.<br /> <br /> För oss är teori och praktik två moment av samma samhälleliga helhetsprocess. Vi befinner oss inom och mot kapitalet och tvingas därför att kämpa, reflektera och teoretisera. Vi gör det för oss själva, som på ett eller annat sätt delaktiga i klasskampen i det kapitalistiska samhället på 2000-talet, den »verkliga rörelsen», den »inför våra ögon pågående historiska rörelsen». Men samtidigt menar vi att vår kritik i och med detta även har sin giltighet för andra i samma situation. Vi vill inspirera och bli inspirerade.<br /> <br /> ==Läs mer==<br /> * [http://www.riff-raff.se Riff-raffs hemsida]</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Riff-raff&diff=1724 2007-06-18T12:16:16Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Riff-raff''' är en svensk kommunistisk teoretisk tidskrift. <br /> <br /> &lt;blockquote&gt;Riff-raff är en tidskrift för en teoretisk diskussion om kommunism som verklig rörelse. Vi intresserar oss för alla aspekter av arbetarklassens självständiga kamp och organisering, kapitalets negation och möjliga överskridande.&lt;/blockquote&gt;<br /> <br /> &lt;blockquote&gt;Vi hämtar inspiration från strömningar som vänsterkommunism och operaism men strävar efter att gå bortom dessa genom att återvända till Marx i sökandet efter en ny syntes.&lt;/blockquote&gt;<br /> <br /> &lt;blockquote&gt;De flesta av oss i redaktionen har vår bakgrund i den utomparlamentariska vänstern som växte fram under 90-talet, men har försökt att orientera oss bortom aktivismen. Riff-raff startades upp 2001 i den dåvarande rådssocialistiska organisationen [[Folkmakt]]s regi, men står från och med nummer 3-4 organisatoriskt obunden. Då hade bland annat folk från den mer autonomistiskt inspirerade kommunistiska gruppen [[Kämpa Tillsammans!]] gått in i redaktionsarbetet. Riff-raffs målsättning idag är inte att bevara eller skapa någon politisk ideologi, utan snarare att diskutera och bidra till en öppen, kritisk och sammanhängande teori om kapitalismen och dess möjliga överskridande.&lt;/blockquote&gt;<br /> <br /> &lt;blockquote&gt;För oss är teori och praktik två moment av samma samhälleliga helhetsprocess. Vi befinner oss inom och mot kapitalet och tvingas därför att kämpa, reflektera och teoretisera. Vi gör det för oss själva, som på ett eller annat sätt delaktiga i klasskampen i det kapitalistiska samhället på 2000-talet, den »verkliga rörelsen», den »inför våra ögon pågående historiska rörelsen». Men samtidigt menar vi att vår kritik i och med detta även har sin giltighet för andra i samma situation. Vi vill inspirera och bli inspirerade. - [http://www.riff-raff.se/info.php Riff-raffs egen presentation]&lt;/blockquote&gt;<br /> <br /> ==Läs mer==<br /> * [http://www.riff-raff.se Riff-raffs hemsida]</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Ragnar_J%C3%A4rhult&diff=1723 2007-06-18T11:48:19Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Ragnar Järhult''' är journalist och författare. Han har arbetat många år på pappersbruket i Jönköping, vilket han skrivit om i romanerna ''Omslaget'' och ''Bakslaget'' som är delvis självbiografiska. Han var med i [[Förbundet Arbetarmakt]].<br /> <br /> ==Bibliografi==<br /> * [[Järhult, Ragnar: Omslaget|''Omslaget'']], Federativs, 1979<br /> * [[Järhult, Ragnar: Bakslaget|''Bakslaget'']], LiberFörlag, 1981<br /> * ''Elden är lös: kampen om brandstationen, Jönköping 1982'' (red. Ragnar Järhult), Initiativ: Aktionsgruppen för ett hus i centrum, 1982<br /> * [[Järhult, Ragnar: Nu eller aldrig|''Nu eller aldrig'']], LiberFörlag, 1982<br /> * ''Andreas och Emilia: en tattarroman'', Carlsson, 1984<br /> * ''Snigelposten'', 1987<br /> * ''Den gode sheriffen och andra reportage'', Carlsson, 1989<br /> * ''Bror bland bröder'', Carlsson, 1994<br /> * ''Pärleporten'', Carlsson, 1997</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Ragnar_J%C3%A4rhult&diff=1722 2007-06-18T11:45:07Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Ragnar Järhult''' är journalist och författare. Han har arbetat många år på pappersbruket i Jönköping, vilket han skrivit om i ''Omslaget'' och ''Bakslaget''. Han var med i [[Förbundet Arbetarmakt]].<br /> <br /> ==Bibliografi==<br /> * [[Järhult, Ragnar: Omslaget|''Omslaget'']], Federativs, 1979<br /> * [[Järhult, Ragnar: Bakslaget|''Bakslaget'']], LiberFörlag, 1981<br /> * ''Elden är lös: kampen om brandstationen, Jönköping 1982'' (red. Ragnar Järhult), Initiativ: Aktionsgruppen för ett hus i centrum, 1982<br /> * [[Järhult, Ragnar: Nu eller aldrig|''Nu eller aldrig'']], LiberFörlag, 1982<br /> * ''Andreas och Emilia: en tattarroman'', Carlsson, 1984<br /> * ''Snigelposten'', 1987<br /> * ''Den gode sheriffen och andra reportage'', Carlsson, 1989<br /> * ''Bror bland bröder'', Carlsson, 1994<br /> * ''Pärleporten'', Carlsson, 1997</div>

Raven http://www.polkagris.nu.hemsida.eu/wikin/index.php?title=Ragnar_J%C3%A4rhult&diff=1721 2007-06-18T11:40:17Z

<p>Raven: </p> <hr /> <div>'''Ragnar Järhult''' är journalist och författare. Han har arbetat många år på pappersbruket i Jönköping, vilket han skrivit om i serie romaner. Var med i [[Förbundet Arbetarmakt]].<br /> <br /> <br /> Böcker:<br /> * [[Järhult, Ragnar: Omslaget|Omslaget]], Federativs, 1979<br /> * [[Järhult, Ragnar: Bakslaget|Bakslaget]], LiberFörlag, 1981<br /> * [[Järhult, Ragnar: Nu eller aldrig|Nu eller aldrig]], LiberFörlag, 1982<br /> * Bror bland bröder, Carlsson, 1994<br /> * Andreas och Emilia: en tattarroman, Carlsson, 1984<br /> * ''Elden är lös: kampen om brandstationen, Jönköping 1982'' (red. Ragnar Järhult), Initiativ: Aktionsgruppen för ett hus i centrum, 1982<br /> *</div>

Raven